Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Bakgrund/problem: PÄ senare Är har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrÄgasÀtts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll Àr en ÄtgÀrd som tagits fram för att regeringen ska kunna sÀkerstÀlla den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten Àr ledningen som bÀr ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie lÀggs pÄ att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att kartlÀgga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Bakgrund: Plötsligt hjÀrtstopp Àr en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vÄrt samhÀlle och den största dödsorsaken runt om i vÀrlden.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjÀrt-lungrÀddning (HLR), som medarbetarna i primÀrvÄrden anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vÄrdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen Àr en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En enkÀt anvÀndes för att fÄ med sÄ mÄnga respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras pÄ svar frÄn 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgÄtt en HLR utbildning det senaste Äret. Detta till trots ansÄg sig endast 66 % ha tillrÀckliga kunskaper i HLR. NÄgon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gÀllande kunskap i HLR gick inte att signifikant sÀkerstÀlla (p = 0,107).

Bakgrund: Enligt World Health Organisations vÀrldshÀlsorapport bidrar alkohol till mer Àn 9% av sjukdomsorsakerna i Europa och vÄllar 1,8 miljoner dödsfall Ärligen i hela vÀrlden. Alkohol har alltid varit och Àr Àn idag ett av vÀrldens största samhÀlls- och sjukvÄrdsproblem. I Sverige Àr det mer Àn sex tusen personer som dör i alkoholrelaterade sjukdomar per Är, vilket motsvarar lika mÄnga dödsfall som i tobaksrelaterade sjukdomar. Alkoholproblematiken tas dÀrför upp i litteraturstudien. Syfte: Att beskriva vilka förebyggande ÄtgÀrder en sjuksköterska kan erbjuda personer för att de ska undvika att missbruka alkohol.

BrÀnning har anvÀnts av mÀnniskor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bÀttre bete för boskap. Om brÀnningen sker under tidig vÄr Àr det mindre risk att vÀxtligheten skadas. Det som sker nÀr den döda biomassan brÀnns Àr att det mesta av kvÀvet försvinner till atmosfÀren, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansÀttning och procentandel grÀs i frisk Àngsmark, pÄverkas av brÀnning utsÄgs tre lokaler med olika brÀnningsfrekvens: gammalbrÀnd (inte brÀnd i Är, men tidigare), nybrÀnd (brÀnd varje Är) och obrÀnd (aldrig brÀnd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanstÀlldes.Det fanns flest arter i kategori gammalbrÀnd, nÄgot fÀrre i nybrÀnd och minst antal arter i obrÀnd. Det visade sig Àven att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Larsberg pÄ Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovÄningars skivhus, tre lÀgre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. OmrÄdet anlades som hus i park, pÄ det viset att man lade bostadshusen i en stor bÄge kring befi ntlig natur som genomskars med gÄngvÀgar och kantades med extensiva grÀsytor. De öppnare ytornas solitÀrtrÀd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den stÀndiga glÀnta som skapas mellan vildare natur och det grÀsbeklÀdda landskapet. TyvÀrr hÄller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen Àr funktioner dubbelt inramade av vÀxter och staket.

Makroalger Àr ett annat ord för tÄng. TÄng som livsmedel har traditionellt sett an-vÀnts i kustomrÄden pÄ flera platser i vÀrlden. I asiatiska lÀnder har den anvÀnts lÀnge och det Àr fortfarande dÀr den anvÀnds allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att anvÀnda sig av tÄng som livs-medel, men i övriga Europa har alger ÀndÄ mestadels anvÀnts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbÀttra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utstrÀckning Àr karragenan, alginat och agar.

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

The purpose of this degree-project was to investigate the possibilities for primary air preheating into the two smallest waste incineration boilers of Halmstad Energy and Environment. The investigation is a pre-study which has the primary goal to evaluate technical and financial offers from companies that manufacture primary air preheater, and investigate if it is technically and financially profitable to do a purchase on primary air preheaters in the future.In the pre-study it is proposed that it is most efficient to have individual primary air preheater, one for each incineration boiler and the primary air are also proposed to be preheated by hot water in the pre-study. Further in the pre-study it is proposed that the heat-exchanger should have plain tubes instead of finned tubes, to avoid getting dirty fast. The space in the boiler-room is limited, and therefore the major problem was to fit in the primary air preheaters into the boiler-room. By comparing the different offers from the companies, the result in the pre-study shows that the offer from the company C.A.

Bakgrund: Stroke Àr ett samlingsnamn som innefattar hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Sjukdomen innebÀr ett akut insjuknande som krÀver omedelbar vÄrd. Dessa personer fÄr mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. DÀrför Àr tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbÀttras med tiden. Sjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig pÄ strokeavdelningen.

I Sverige kan individer antingen bedömas begrÀnsat eller obegrÀnsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller vÀsentligt anknuten fö- religger obegrÀnsad skattskyldighet och svensk beskattningsrÀtt för samtliga in- komster. IL rÀknar upp olika grunder pÄ vilka individen kan bedömas vÀsent- ligt anknuten pÄ. Antalet rÀttsfall pÄ omrÄdet pÄvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmÀtts större uppmÀrksamhet och betydelse Àn övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillrÀckligt starka att ensamma medföra vÀsentlig anknytning.

Bakgrund: AD/HD innebÀr en funktionsnedsÀttning med kÀrnsymptom som ouppmÀrksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har ocksÄ ofta problem med kÀnsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjÀlpa patienter till ökad förmÄga att uppleva komplexa kÀnslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgÄngspunkt Àr att mÄnga patienters problem skapas av kÀnslomÀssigt undvikande och den betonar vÀrdet av upplevelse av kÀnslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP pÄ symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. FrÄgan var om behandling riktad mot kÀnsloreglering pÄverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien Àr en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

Cancer Àr av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. Sjukdomen innebÀr för mÄnga smÀrta och minskad livskvalitet. För att bidra till ökad livskvalitet Àven hos personer med cancer som inte gÄr att bota, har palliativ vÄrd utvecklats. Denna vÄrd syftar bland annat till att bedöma och utvÀrdera smÀrta och utifrÄn detta erbjuda behandling. Syftet med studien var att kartlÀgga hur patienter upplever cancersmÀrta, vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen och hur patienterna upplever sjukvÄrdens insatser för att lindra smÀrtan.