Syfte: Att undersöka vad personer med cancer skriver i bloggar om sina upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie omfattande tio bloggar. Strategiskt och maximalt varierat urval gÀllande kön, Älder, cancerdiagnos samt bot­barhet. Bloggsökning genom­fördes i sökmotorn Google. Datainsamling skedde med egenutvecklad granskningsguide omfattande tvÄ huvudfrÄgor med delfrÄgor.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Bakgrund: Cerebral pares Àr en skada som uppkommer i den outvecklade hjÀrnan och drabbar ca 250 barn per Är i Sverige. Skadorna leder till begrÀnsningar av aktivitetsförmÄga. En behandlingsmetod för barn med cerebral pares Àr constraint-induced therapy (CI-terapi) som innebÀr intensiv, uppgiftsspecifik och repetitiv trÀning av övre extremitet, dÀr den icke drabbade armen hindras att anvÀndas. Genom behandlingen pÄminns kroppen att anvÀnda den drabbade armen och nya rörelsemönster utvecklas. Syftet: Syftet med studien var att, med ICF som modell, granska publicerade vetenskapliga artiklar för att undersöka om CI-terapi kan förbÀttra aktivitetsförmÄgan hos barn med cerebral pares.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

DÄ konflikter Àr en stor del av barnens vardag pÄ förskolan anses det frÄn tidigare forskning att det Àr viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken pÄ att barn möter mÄnga konflikter redan frÄn tidig Älder och att det Àr en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstÄr och mÄnga gÄnger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur olika konflikter ter sig pÄ förskolan, vilka platser i miljön som Àr vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr observation och enkÀtundersökning.

Normalt Ă„ldrande innebĂ€r förĂ€ndringar hos individen som kan pĂ„verka tal, sprĂ„k och svĂ€ljning. Ökad kĂ€nslighet för inre och yttre pĂ„verkan hos den Ă„ldrande individen samt sjukdomsbild kan skapa problematik, vilken kan ge upphov till svĂ„righeter med tal, sprĂ„k och/eller svĂ€ljning, som i sin tur pĂ„verkar den upplevda livskvaliteten. Geriatriska patienter karaktĂ€riseras av nedsatt funktionsnivĂ„ och kroniska sjukdomar, dĂ€rför stĂ€lls krav pĂ„ specialkompetens för vĂ„rd och rehabilitering av dessa patienter.Syftet med föreliggande studie var att genom screening undersöka förekomst av tal-, sprĂ„k- och svĂ€ljsvĂ„righeter pĂ„ geriatriska avdelningar i tvĂ„ stĂ€der i södra Sverige. DĂ€rtill undersöktes Ă€ven orofacial pĂ„verkan och hĂ€lsorelaterad livskvalitet. Totalt 42 patienter frĂ„n geriatriska avdelningar med inriktningarna allmĂ€ngeriatrik, strokerehabilitering och ortopedi deltog.

My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators? interpretations of its communication efforts.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett ledningsperspektiv analysera ett företagsförvÀrv som betecknats som framgÄngsrikt för att utröna dels hur det förvÀrvande företagets motiv och mÄl bidrog till att förvÀrvet blev framgÄngsrikt och dels vilken betydelse de i tidigare forskning identifierade framgÄngsfaktorerna hade för att förvÀrvet lyckades. En fallstudie genomfördes för att besvara syftet. I fallstudien genomfördes en granskning av företagsintern information samt tvÄ intervjuer. Intervjumallarna konstruerades utifrÄn den teoretiska referensramen som presenteras i uppsatsen. De empiriska resultaten visade att det förvÀrvande företagets lÄngsiktiga motiv och mÄl förenklade integrationen, samt att de identifierade framgÄngsfaktorerna i olika grad hade betydelse för en lyckad integration.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig Ă„lder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det Ă€r viktigt att undersöka hur Ă„ngestsyndrom kan förebyggas eftersom fĂ„ barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram frĂ„n Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioĂ„rsĂ„ldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner.

I denna kvalitativa intervjuundersökning studerar vi vad som har varit betydelsefullt förĂ„terhĂ€mtningen hos nĂ„gra unga vuxna, vilka upplevt trauman i sin uppvĂ€xt. Med hjĂ€lp avsemistrukturerade djupintervjuer enligt en teori som har sitt ursprung i fenomenologin ochhermeneutiken, Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), belyser vi informanternas egnaupplevelser. SĂ€rskilt intresse riktas mot att undersöka betydelsen av behandlingsrelationer.Resultatet visar att hĂ€st som verktyg i behandlingen har varit betydelsefullt. HĂ€sten har förmedlat entrygghet vilket gett goda förutsĂ€ttningar till skapandet av nĂ€ra relationer till personalen och senareandra mĂ€nniskor. Även personalens kompetens samt tiden efter behandlingen har varit viktig ochbidragit till en sjĂ€lvinsikt hos informanterna.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger uppmÀrksammar lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ förskolan, hur de arbetar för att motverka lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur de vill arbeta pÄ förskolan sÄ att barnen inte fÄr svÄrigheter i framtiden. För att ta reda pÄ det hÀr sÄ anvÀnde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag anvÀnde mig av de svar jag fick och jÀmförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill lÀsa mycket för sina barn för att de ska fÄ en uppfattning om sprÄket. Mycket pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ barnens intressen.

Under snart 400 Är har samerna fÄtt speciell undervisning frÄn staten. Först handlade undervisningen om att föra in folket i det svenska samhÀllet. De skulle lÀra sig att lÀsa och skriva pÄ svenska och övergÄ till majoritetsbefolkningens "rÀtta" religion. Vid sekelskiftet 1900 hade synsÀttet Àndrats. Samerna skulle nu bevaras och segregeras, "lapp skulle vara lapp" och inte beblanda sig med det civiliserade samhÀllet.