Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Sepsis Àr ett livshotande tillstÄnd som kan drabba patienter inom hela sjukvÄrden dÀr sjuksköterskans arbete Àr av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis Àr orovÀckande hög och Àr dÀrmed ett viktigt omrÄde att uppmÀrksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjÀlp av omvÄrdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis pÄ en somatisk vÄrdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras pÄ tio kvantitativa artiklar dÀr fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka om barns lÀsvanor av olika texter pÄ fritiden pÄverkar deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet. Vi har utifrÄn syftet stÀllt tvÄ frÄgor:· PÄverkar barns lÀsvanor pÄ fritiden deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet?· Finns det skillnader i barns lÀsförstÄelse och lÀshastighet, beroende pÄ vilken typ av text de konsumerar (sÄsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig lÀser skönlitteratur pÄ fritiden?Till grund för vÄr undersökning Àr 23 elever i Ärskurs fyra. Metoden vi anvÀnt Àr, kvalitativ dÀr vi har genomfört intervjuer för att fÄ fram urvalsgrupper. För att fÄ reda pÄ elevernas lÀs- förstÄelse och lÀshastighet, fick eleverna lÀsa en saga och svara pÄ frÄgor som hade anknyt- ning till texten.Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poÀng Àr redovisade i diagram.

Abstract Malmö högskola LÀrande och samhÀlle Skolutveckling och ledarskap SpeciallÀrarprogrammet Maria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen ? en lÀsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen ? a reading development model for all?). ProblemomrÄde Den rÄdande normen har sedan lÀnge varit att man inte ska lÀra barn att lÀsa och skriva sÄ tidigt. Forskning pekar dock pÄ att barn Àr som mest pÄverkbara för sprÄklig stimulans under sina första Är, och det innebÀr att förskolans insatser Àr betydelsefulla för deras kommande sprÄk-, tal- och skriftsprÄksutveckling. MÄnga forskare menar att en medveten sprÄklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dock poÀngteras det att en hög lÀrarkompetens Àr den mest betydelsefulla bestÄndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns lÀs- och skrivförmÄga och förhindra att lÀs- och skrivproblem uppstÄr. Syfte Jag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsomrÄden i en sydsvensk kommun arbetar med lÀsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan.

Bakgrund: SpÀdbarnsskrik associeras med intensiv grÄt hos spÀdbarnet. Som pappa kan skrikperioden upplevas pÄfrestande. Specialistsjuksköterskan pÄ barnhÀlsovÄrden kan erbjuda vÀgledning och stöd i förÀldraskapet. Huruvida spÀdbarnsskriket pÄverkar papparollen Àr inte vÀl studerat Syfte: Att beskriva pappors upplevelser och erfarenheter av spÀdbarnsskrik under spÀdbarnets första sex mÄnader Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med Ätta pappor. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys Resultat: I resultatet framkom att papporna upplevde en otillrÀcklighet under skrikperioden.

Sweden has a growing proportion of children living in a multilingual environment. It is thus highly important that caretakers as well as professionals who meet these children have knowledge of multilingualism and its impact on language development. Also, an increase of referrals of multilingual children with suspected language impairment to speech and language pathology clinics is seen.The objective of this study was to investigate the linguistic ability in both Swedish and Arabic in a four year old child with suspected language impairment. A further aim was to implement an intensive intervention and evaluate the efficacy of it. Language testing in both languages showed that the boy?s greatest need was in the lexical domain.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gÀllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÄn kyrkan, utifrÄn tvÄ folkskollÀrartidningar. KÀllmaterialet utgörs av Sveriges allmÀnna folkskollÀrareförenings tidning Svensk lÀraretid-ning, samt Svenska folkskolans vÀnners tidning Folkskolans vÀn. Det tidningsmaterial som studerats Àr ÄrgÄng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÄ avdelningar, dels med fokus pÄ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÄn kyrkan, samt dels synen pÄ kristendomsundervisningens innehÄll och utformning. Resultatet visar att bÄda folkskollÀrartidningarna hÀvdade att lÀrarkÄren borde fÄ mer administrativt in-flytande över folkskolan, Àven om Svensk lÀraretidning Àr nÄgot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.

Det finns ett missnöje bland vÄrdpersonal angÄende de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudomrÄden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande lÀsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar pÄ specialförskolor och gjort en observation pÄ en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssÀtt som anvÀnds. Dessa har jag sorterat in under tvÄ kategorier: sprÄkmiljö och förÀldrakontakt. De sÀtt att arbeta med tidig lÀsning och skrivning som jag har fÄtt ta del av i denna undersökning stÀmmer vÀl överens med sÄvÀl forskning som lÀroplanens mÄl för förskolan.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser anvÀndes för att se vilka riskfaktorer som bÀst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter frÄn förskolelÀrare (n=298) och förÀldrar (n=239) till barn i tre- till femÄrsÄldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer pÄ individ- och familjenivÄ som kan anses pÄverkbara och direkt mer Àn indirekt kopplade till normbrytande beteende.