Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.Frågorna vi ställde oss var följande:Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse av hur föräldrar hanterar förlusten av ett dödfött barn. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ webbenkät med öppna frågor.                                                                 De teman som framträdde var "emotionellt avstängd", "ökad känslighet" och "bearbetning". Resultatet visade att förlusten av ett dödfött barn är en livslång process. Det fanns en "ökad känslighet" som gjorde att föräldrarna blev påverkade känslomässigt av att se olika saker som kunde förknippas med förlusten. "Emotionellt avstängd" visade sig genom att föräldrarna blev mer apatiska och känslokalla gentemot andra då de själva upplevda mycket sorg inom sig.

Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma.Den fråga vi ville söka svar på var:- Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma?Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..

SammanfattningBakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärningSlutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på prematura barn..

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur barn påverkas om föräldrarna arbetar mycket och stressar. Frågeställning är hur påverkas barnens välmående då föräldrarna upplevs stressade och aldrig har tid. Hypotesen är att det finns ett samband mellan att barn mår psykiskt dåligt och att föräldrarna stressar, arbetar mycket och sällan har tid. Undersökningen är gjord i två sexor där föräldrarna fick svara på enkäter och barnen intervjuades. Korrelationer och t-test användes för att visa att både föräldrar och barn tycker att vardagssituationen kan kännas stressad.

Bakgrund:Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte:Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter.

En lustfylld förskola med plats för lärande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn.

Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp.