När en grupp av systemutvecklare skall samarbeta för att utveckla ett system så kan problem uppstå, ett av problemen är kommunikationen inom gruppen. För att samarbetet skall fungera så krävs det att aktörerna uppnår samförstånd. Flera författare menar att designmönster bidrar till ett gemensamt språk för att kommunicera, dokumentera och utforska designalternativ på ett mindre komplext sätt. För att se om det är denna förändring som krävs för att minska ovanstående problem så ställde vi oss frågan: Hur förändar designmönster kommunikationen mellan utvecklare i ett Systemutvecklingsprojekt? För att undersöka detta så gjorde vi en fallstudie hos en myndighets dataavdelning.

Rapporten huvudsyfte är att beskriva hur vi genom användning av språk och kommunikation har kunnat tillgodose våra användares krav på ett ärendehanteringssystem, samt på vilket sätt vi har använt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet där språk och kommunikation har haft centrala "roller" och visat sig ha olika betydelse beroende på de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar även hur resultatet av ovanstående har lett oss in i en utvecklingsprocess där vi försökt tillgodose användarens krav på bästa sätt. Vi kommer också att beskriva de kända och tidigare okända metoder som vi använt oss av för att uppnå vår målsättning, att överlämna en första prototyp av ett ärendehanteringssystem..

I teorin nämns det ofta att det under Systemutvecklingen krävs aktivt deltagande från användarna för att användarna ska bli tillfredsställda med ett standardsystem. Detta främst för att om systemet inte har det innehåll och inte fyller den funktion som användarna önskar kan användarna uppleva sig otillfredsställda med informationssystemet. Syftet med uppsatsen är att identifiera faktorer som påverkar vilken grad av användarmedverkan som krävs vid val och implementation för att användarna ska uppleva sig tillfredsställda med ett standardsystem. Faktorerna kan hjälpa företag och organisationer att bestämma graden av användarmedverkan som krävs vid införandet av ett standardsystem. Resultatet av undersökningen visar att användarna kan uppleva sig tillfredsställda med ett system trots att användarmedverkan var låg vid valet av system.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har Systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad.

Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik.Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna.

Utvecklingen av användargränssnitt har sedan persondatorns intåg i vårt samhälle utvecklats enormt för att i dag vara relativt välutvecklade i användar- och tillgänglighet. Tyvärr har inte utvecklingen av webbaserade gränssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god användarvänlighet och tillgänglighet. Vi vill med vår uppsats finna några orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med användarstöd för funktionshindrade. I vår fallstudie har vi funnit att några av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler är mer tillgänglighetsanpassade än dagens, ligger inom områden såsom ekonomi, ramvillkor och Systemutveckling..

The mission was to create a prototype of a menu system for the companySystem Andersson AB. The instructions were that it has to be as interesting andmodern now as in 20 years. We had to look at technology from the cutting edgeof development to make our prototype survive in the future. WindowsPresentation Foundation (WPF) was the technique we focused on. There areonly a few applications that take advantage of WPF today, but it is predictedthat WPF will be the next generation method for developing applications to theWindows platform.To make our menu visually appealing, easy to use and at the same timefunctional, we followed the clear path and guidelines that are available ininteraction design.

IT och logistik är två områden i ständig utveckling. IT har skapat helt nya förutsättningarför planering och effektivisering inom logistiken. I dagens samhälle är en välutveckladkommunikation avgörande för effektiv logistik. IT har även möjliggjort nyaorganisationsstrukturer i form av supply chain management och outsourcing medtredjepartslogistiker. För en tredjepartslogistiker kan det vara avgörande att kunna arbetaeffektivt med både material- och informationsflöden.

I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation.

De flesta företag och myndigheter behandlar olika typer av ärenden, och ett ärende involverar ofta flera personer innan det är färdigbehandlat. Ju större organisation, desto större risk för kommunikationsproblem. Om kommunikationen sker från mun till mun leder det lätt till missuppfattningar. Om inte ärendet dokumenteras riktigt, är det lätt att information om specifika ärenden tappas bort. Vi ställde oss frågan ifall kvalitén på den interna ärendehanteringsprocessen ökar om man använder sig av ett anpassat ärendehanteringssystem när det gäller informationshanteringen.

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande.

The Thesis purpose is in the context of system development validate the Scrum Methodology. Projects concerning information technology are difficult to manage and tend to fail in quality, time or costs. Scrum presents a new view of the system development. Better cooperation between customers and developers, continuous follow-up on daily basis and extensive communication in the development team are all characteristics of Scrum. Scrum is described as a new paradigm by its founders but has been criticized by experts of system development too.

Rapporten huvudsyfte är att beskriva hur vi genom användning av språk och kommunikation har kunnat tillgodose våra användares krav på ett ärendehanteringssystem, samt på vilket sätt vi har använt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet där språk och kommunikation har haft centrala "roller" och visat sig ha olika betydelse beroende på de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar även hur resultatet av ovanstående har lett oss in i en utvecklingsprocess där vi försökt tillgodose användarens krav på bästa sätt. Vi kommer också att beskriva de kända och tidigare okända metoder som vi använt oss av för att uppnå vår målsättning, att överlämna en första prototyp av ett ärendehanteringssystem..

Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna..

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.