Organisationer investerar mycket resurser inom informationsteknologi (IT). Många av dessa investeringar är i förhoppning om att öka användarnas produktivitet och utförande. Införande av en IT-lösning som ingen använder kan inte ses som lyckad utan lösningen i sig måste användas för att man skall kunna utvärdera dess effektivitet. Införande av en IT-lösning, som i hög grad används, kan inte heller bara på grund av användandet ses som tillfredställande. Vårt syfte är att belysa användning av IT och definiera hur man med hjälp av användningen ska mäta framgång hos en IT-förändring.

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter.

Denna uppsats redovisar huruvida användarmedverkan kan ses som en kritisk framgångsfaktor i införandet av ett ERP-system. ERP-system kan sägas vara en vidareutveckling av Informationssystem (IS) och i tidigare avhandlingar och uppsatser har det framgått att användarmedverkan är en kritisk framgångsfaktor vid införandet av olika IS. I samband med detta kunde därför följande hypotes formuleras:Borde inte användarmedverkan vara viktigt även i införandeprocesser av ERP-system?Med hjälp av denna hypotes så har uppsatsens frågeställning specificerats enligt följande:Kan användarmedverkan ses som en kritisk framgångsfaktor i samband med ERP-system?Vad innebär i sådana fall användarmedverkan i samband med införandet av ett ERP-system?Hur och med vilka hjälpmedel kan man involvera användare vid införandet av ERP-system?Syftet i denna uppsats är att skapa en uppfattning om, och i sådana fall varför, användarmedverkan kan ses som en kritisk framgångfaktor i samband med införanden av ERP-system. Samtidigt kommer undersökningen att kartlägga hur, dvs.

SammanfattningSyftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen.Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? från att lära andra till att lära av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det.

Syfte Vi vill undersöka attityder och värderingar om försörjningsstöd utifrån de krav som ställs på dem som får försörjningsstöd. Vi vill undersöka skillnader mellan en grupp socialsekreterare och en grupp arbetssökande. FrågeställningHur ser de yrkesverksamma och de arbetssökande på de krav som ställs för att få försörjningsstöd och finns det några skillnader mellan de yrkesverksamma och de arbetssökandes attityder och värderingar gällande försörjningsstöd? ? Hur ser de yrkesverksamma på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? Hur ser de arbetssökande på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? I vilka frågor skiljer sig våra två gruppers svar sig mest åt?? Hur ser våra informanters attityder och värderingar ut gällande försörjningsstöd?Metod Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning som sker med hjälp av insamling av data med en enkätintervju. Vi har använt oss av litteratur inom ämnet, vägledande studentlitteratur, tidigare forskning i form av uppsatser och forskningsartiklar.Resultat Svaren från enkäterna har vi delat in i tre teman, allmän information, krav och attityd.

The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College.The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area.The main focus of the study is on the cemeteries.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen.

Denna uppsats behandlar en ny typ av incitament för användning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anställde med belöningar i form av, för den anställde, statusladdade symboler eller funktioner på den anställdes arbetsstation. Då denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss på att undersöka vad olika representanter på företag anser om idén. Vi har också till syfte att ta reda på om de anställda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var även att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller får för deras klienter. Frågeställningarna vi besvarar i uppsatsen är vilka föreställningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation, hur deras föreställningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat våld i nära relation ser ut samt om dessa föreställningar påverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att använda oss av postkolonial teori, Systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv på etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) på hedersrelaterat våld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad på hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation. Skillnaden ligger främst i att de kopplar hedersrelaterat våld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat våld i nära relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute på Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebär detta egentligen? Ordet innebär i grund och botten en attitydförändring som har med hur Internetanvändare använder Internet och dess applikationer att göra. Det råder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan räknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bättre förståelse för ordet och dess innebörd.

Med denna uppsats vill vi ge läsaren en uppfattning om vad Free Software och OpenSource (FOSS) handlar om och mer specifikt analyseras huruvida FOSS kan fungera ien kapitalistisk värld eller inte. Den grundläggande idén med Free Software ochOpen Source, eller fri programvara och öppen källkod, är att ge varje användare avett datorprogram rätten att fritt köra, undersöka, ändra och vidaredistribueraprogrammet.Författarna ställer i uppsatsen frågan ?Hur kan pengar tjänas på FOSS?. Uppsatsensyftar till att försöka bena ut denna frågeställning. Frågeställningen ger upphov till tvåperspektiv; dels i meningen ?på vilka sätt kan man tjäna pengar på FOSS? och dels ibetydelsen ?hur kommer det sig att det går att tjäna pengar på FOSS då det är gratis?.Uppsatsen knyter an till litteratur kring FOSS samt ekonomisk teori och är främstteoretisk till sin natur.I uppsatsen visas att gamla beprövade affärsmodeller inte kan användas rakt av förföretag som använder eller utvecklar produkter baserade på Open Source.

Holmgren, Helena och Norrman, Jennie (2011). Föräldrars upplevelser av att leva med barn med funktionsnedsättningar (Parents? experiences of living with children with disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola. Att bli förälder innebär för många en stor omtumlande upplevelse.

Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på Systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

Standardsystem är något som är mycket vanligt hos företag idag. Det är många som implementerar sådana system för att effektivisera sin verksamhet. När verksamheten hos ett företag förändras eller om verksamheten skiljer sig något från andra uppstår vissa problem med standarder i system. I det läget kan det bli nödvändigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.