Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som Ă€mne för vĂ„rt examensarbete dĂ„ vi menar att det Ă€r ett bra redskap för vĂ„rt arbete i förskolan. Dokumentation kan anvĂ€ndas för att följa upp, utvĂ€rdera och utveckla verksamheten. Ämnet har Ă€ven aktualiserats i och med den reviderade lĂ€roplanen för förskolan som fastslĂ„r att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I lĂ€roplanen har ocksĂ„ förskollĂ€rarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt pÄ personal i Kiruna Kommun med avseende pÄ hur deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter pÄverkar personalens inre motivation. MÀtningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkÀt dÀr Àven personalens deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter undersöktes. I enkÀten prövades Àven ett frÄgeformulÀr för direkt mÀtning av förÀndring av den inre motivationen. Deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter hade inte nÄgot samband med upplevd förÀndring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter.

AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal gÄr till pÄ sex HVB-hem (Hem för vÄrd eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrÄgades av cheferna. FrÄgestÀllningarna berör huruvida rekryteringsprocessen pÄ HVB-hemmen vilar pÄ vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgÄngspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller bitrÀdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen pÄ respektive HVB-hem.

NÀr allt fler produkter blir bÀrbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebÀr det Àven att dessa har blivit mindre. Ytan dÀr text och liknande presenteras blir dÄ Àven den mer begrÀnsad. LÀsning kan ses som en komplex kognitiv process med mÄnga ingÄende delar, bland annat tolkning, förstÄelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingÄende processer begrÀnsas nÀr ytan texten presenteras pÄ Àr mycket liten. För att motverka detta har alternativa sÀtt att presentera text pÄ tagits fram, sÄ kallad dynamisk textpresentation.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgÄtt en amputation av en extremitet utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i nÄgra av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes pÄ ett systematiskt arbetssÀtt dÀr fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjÀlp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förÀndrad. Faktorer som gav lÀgre livskvalitet hos patienterna var smÀrta, sÀmre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohÀlsa.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nÀtverk. Den skildrar Àven deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svÄrigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet frÄn fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nÀtverk framförallt handlar om att underlÀtta för den egna individen.

IllamÄende och krÀkning Àr en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. MÄnga patienter fÄr antiemetika för att lindra illamÄende och krÀkning. Trots detta lider mÄnga patienter av fortsatt illamÄende och krÀkning vilket pÄverkar deras dagliga liv. Vad finns det dÄ för icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder att tillgÄ utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie Àr att systematiskt sammanstÀlla litteratur gÀllande icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder vid cytostatikarelaterat illamÄende och krÀkning.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) Àr den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och dess konsekvenser kan göra att dagliga aktiviteter som bl.a. Àtande pÄverkas. Sjuksköterskan har omvÄrdnadsansvaret nÀr det gÀller den drabbades nÀring, Àven om personen kan gÄ ner i vikt som en naturlig del av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvÄrdnadsaspekter som kan förhindra viktnedgÄng hos Àldre personer med AD. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr tio stycken vetenskapliga artiklar systematiskt analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

Turismbranschen kĂ€nnetecknas i dag som turbulent och kĂ€nslig för konjunktursvĂ€ngningar, denna kĂ€nslighet för omvĂ€rldsförĂ€ndringar sĂ€tter krav pĂ„ aktörerna att ha djupa insikter i hur resenĂ€ren ser ut idag och hur resenĂ€ren vill se ut i morgon. För att kunna uppnĂ„ denna insikt krĂ€vs en fungerade omvĂ€rldsanalys. Genomför dĂ„ aktörer i turismbranschen omvĂ€rldsanalys för att sĂ€kra driften eller bĂ€r omvĂ€rldsanalys prĂ€gel av FingerspitzengefĂŒhl? VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka om, och i sĂ„ fall hur, researrangörer och destination marknadsförings organisationer (DMO) arbetar med omvĂ€rldsanalys som ett verktyg i verksamheten för att hantera en mer osĂ€ker framtid, samt hur de anvĂ€nder den kunskap som generas av omvĂ€rldsanalyser för strategiska beslut i verksamheten. Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ metod, med djupintervjuer samt litteratur och artikelstudier i Ă€mnesomrĂ„dena omvĂ€rldsanalys och beslutsprocesser.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Examensarbetet Àr utfört pÄ Volvo Aero Corporation i TrollhÀttan, pÄ divisionen Engine Services avdelning AffÀr, Teknik och Kundstöd. Enginge Services Àr ett av vÀrldens största underhÄlls- och servicecenter för flygmotorer och gasturbiner. De underhÄll som utförs innefattar olika nivÄer av service, allt frÄn lÀttare detaljreparationer till kompletta motoröversyner. NÀr offerter ska tas fram i samband med nya underhÄllskontrakt saknas idag ett verktyg för att analysera data frÄn tidigare utförda arbeten och det upplevs som ett problem. Syftet med examensarbetet Àr att bygga en databas som ska anvÀndas i offertarbetet samt att studera vilken nytta databasen kan medföra.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser pÄverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstÄr som betydelsefullt att ta fasta pÄ i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstÄ vilka möjligheter och svÄrigheter som kan kopplas samman med olika förutsÀttningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall pÄ tvÄ olika skolor. Jag anvÀnde mig av ostrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor för att fÄ fram informanternas syn pÄ deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning Àr att nÄgon eller nÄgra vid upprepade tillfÀllen utsÀtts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet frÄn studien visar att arbetssÀtten Àr likartade oavsett resurser och att samma svÄrigheter i arbetet mot mobbning upplevs pÄ bÄda skolorna.

Genom vÄr forskning ville vi ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur den pÄgÄende deprofessionaliseringen av bildjournalistiken kan ha nÄgon pÄverkan pÄ den tekniska kvaliteten pÄ bilderna som publiceras i SkÄnska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet SnÀllposten. Forskningen grundar sig i Gunnar Nygrens (2008b) teorier om professionalisering och deprofessionalisering. För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en metodutveckling ta fram ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt som vi kunde anvÀnda för att dels analysera upphovsmakare och storlek pÄ bilderna, men ocksÄ kategorisera den tekniska kvaliteten pÄ bilderna utifrÄn exponering, vitbalans och skÀrpa. Detta kompletterades med intervjuer med beslutsfattare pÄ de bÄda tidningarna.I den kvantitativa undersökningen visade det sig att SkÄnska Dagbladets bilder till en högre grad var avvikande pÄ nÄgon eller flera av de punkter som undersöktes för att faststÀlla kvaliteten pÄ bilderna. Den tekniska kvaliteten var ocksÄ nÄgot som diskuterades i vÄra intervjuer.