Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur de rektorer som ingĂ„r i studien organiserar introduktionsĂ„ret för de nyutexaminerade lĂ€rarna, samt hur denna organisation förhĂ„ller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n en beskrivning av ett rationalistiskt sĂ€tt att se pĂ„ skolutveckling, jĂ€mfört med ett förstĂ„elsebaserat sĂ€tt och vilka konsekvenser respektive synsĂ€tt kan fĂ„ i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus pĂ„ kollegiala teorier dĂ€r tankar om distribuerat ledarskap trĂ€der fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial frĂ„n Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att anvĂ€nta mig av en kvalitativ metod och utifrĂ„n mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som lĂ„g i linje med mina frĂ„gestĂ€llningar och dessa frĂ„gestĂ€llningar belystes genom halvstrukturerade livsvĂ€rldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv instĂ€llning till introduktionsĂ„ret och att de organiserar detta med fokus pĂ„ den enskilde lĂ€raren. Inte i nĂ„got fall har rektorerna haft nĂ„gon tanke pĂ„ att anvĂ€nda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrĂ„gar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitĂ©n och de Ă€r medvetna om att reformen om introduktionsĂ„r inte Ă€r en prioriterad frĂ„ga.

Den form av medling som tas upp i detta arbete Ă€r medling vid ungdomsbrott, utifrĂ„n de principer som anvĂ€nds i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material frĂ„n medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda pĂ„ fakta ur ett antal böcker gĂ€llande medling för att fĂ„ en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gĂ€ller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna pĂ„ bĂ„de gĂ€rningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gĂ€llande Ă„terfall av ungdomar som deltagit i medling..

DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

FrÄgestÀllningar: Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av kundens förvÀntningar pÄ AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör pÄverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet pÄverkas av kundens förvÀntningar pÄ leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete pÄverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I tvÄ av de undersökta kundrelationerna finns det inte nÄgra upplevda brister angÄende nÄgon av komponenterna delade vÀrderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angÄende komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de Àr förknippade med en sÄ liten del av relationen att det inte har nÄgon större betydelse för hur det pÄverkar förtroendet frÄn kund till leverantör. Att en stor majoritet av förvÀntningarna hos kunderna har uppfyllts gÀllande CSR-arbetet, styrker pÄstÄendet om att CSR-arbetet pÄverkar förtroendet positivt ytterligare..

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

Bakgrund: Enligt ?Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska? skall sjuksköterskan ?...ha förmÄga att utifrÄn patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvÄrdnadsarbetet i teamet utifrÄn medarbetarnas olika kompetens...?. Teamarbete gjorde arbetsgruppen effektivare genom bred samlad kompetens samt mindre sÄrbar vid förÀndringar. Syfte: Syftet var att fÄ kunskap om vad som skapar möjligheter samt hindrar sjuksköterskan att arbeta i team med fokus pÄ ledarskap. Metod: Studien var en litteraturöversikt bestÄende av tio vetenskapliga artiklar.

ÄmnesomrĂ„det förorenad mark Ă€r vĂ€ldigt aktuellt. Detta beror bland annat pĂ„ de 15 miljömĂ„len riksdagen har satt upp. Ett av mĂ„len Ă€r giftfri miljö, vilket innebĂ€r att miljön ska vara fri frĂ„n Ă€mnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhĂ€llet och som kan hota mĂ€nniskors hĂ€lsa eller den biologiska mĂ„ngfalden. MĂ„len innebĂ€r att förorenade omrĂ„den ska vara identifierade, och inom minst 100 av de omrĂ„den som Ă€r mest prioriterade med avseende pĂ„ riskerna för mĂ€nniskors hĂ€lsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha pĂ„börjats senast Ă„r 2005. Minst 50 av de omrĂ„den dĂ€r arbete pĂ„börjats ska dessutom vara Ă„tgĂ€rdade.

I detta examensarbete undersöker jag hur det gÄr att arbeta tematiskt i samhÀllskunskap i gymnasieskolan, vilken lÀrarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som prÀglar arbetssÀttet. För att besvara dessa frÄgor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssÀttet och hur det kan anvÀndas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förÀndrade lÀrarrollen vid ett tematiskt arbetssÀtt. Slutligen sammanfattar jag innehÄllet i vÄra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.

I dagens samhÀlle förekommer mÄnga debatter om mÀnniskors rÀttigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen Àr ofta föremÄl för uppmÀrksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat pÄ hur viktigt det Àr med jÀmnlikhet och trivsel pÄ arbetsplatsen. Otrivsel bland anstÀllda har ökat succesivt med Ären bland olika företag och organisationer, sÄvÀl stora som smÄ. Det Àr dÀrför betydelsefullt att lyfta fram sÄdana problem för att systematiskt skapa grunden för förbÀttring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anstÀllda i en incitamentstruktur som bestÄr av belöningar och bestraffningar.

Sjukskrivningarna har minskat de senaste Ären, men lÄngtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersÀttning har istÀllet ökat. DÀrför Àr det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lÀgga fokus pÄ rehabilitering och att hjÀlpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. I LuleÄ kommun har man haft ett projekt dÀr man arbetat med aktiv sjukskrivning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande arbete inom primÀrvÄrden. En kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju genomfördes med stöd av en intervjuguide. Ett snöbollsurval utfördes med syfte att finna arbetsterapeuter som arbetade inom det valda omrÄdet. Data samlades in via intervjuer med Ätta arbetsterapeuter inom primÀrvÄrden. De inspelade intervjuerna skrevs ut och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys, vilken mynnade ut i fem kategorier.