Enligt ICN har sjuksköterskan ett ansvar för att frÀmja hÀlsan hos patienter. Patienterna vill ocksÄ ha mer hÀlsofrÀmjande information nÀr de trÀffar sjuksköterskor. Det blir ett problem nÀr patienter inte fÄr chans att fÄ hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad eftersom deras hÀlsa riskerar att hotas. De gÄr dÄ miste om viktig information som kan spela roll för deras hÀlsa. Syftet Àr att belysa vad sjuksköterskor tycker krÀvs för att fÄ till stÄnd hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio Ă„ren med stigande alkoholrelaterad ohĂ€lsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssĂ€tt kan vara ett viktigt element i folkhĂ€lsoarbetet mot denna ohĂ€lsa.Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrĂ„n befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primĂ€rvĂ„rden. FrĂ„gestĂ€llningarna var om det har nĂ„gon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingĂ„r i föreliggande litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal pÄ ett callcenter som arbetat lÀnge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhÄllande till kÀnslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbÀttras för att det ska uppfyllas i större utstrÀckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjÀlp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansÄg att det Àr viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansÄgs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stÀrkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Syftet med studien har varit att kartlÀgga och beskriva primÀrvÄrdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser historiken ut för primÀrvÄrdskuratorer? Vilka ramar styr primÀrvÄrdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primÀrvÄrden? Vilken roll har kuratorn i primÀrvÄrdsteamet? I vilka slags Àrenden kopplas primÀrvÄrdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primÀrvÄrden?Det empiriska materialet bestÄr av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och tvÄ kvalitativa intervjuer med primÀrvÄrdskuratorer som arbetar pÄ tvÄ olika vÄrdcentraler. Empirin har analyserats utifrÄn teorin psykosocialt behandlingsarbete.Resultatet har visat att kuratorns roll i primÀrvÄrdsteamet Àr att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nÀtverket fungerar. NÄgra av de vanligaste arbetsomrÄdena för primÀrvÄrdskuratorer i patientarbetet Àr; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem.

I denna uppsats undersöks hur framstÀllningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvÀlls- och regionalpress. Ambitionen Àr Àven att ge svar pÄ vilken pÄverkan Äsiktsjournalistiken har haft pÄ hur fotbollssupportrar framstÀllts under denna tidsperiod. För att fÄ svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under Ären 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrÄn en kvantitativ innehÄllsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrÄn teorier kring nyhetsvÀrdering, objektivitet och generalisering.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Att andas Àr det första och sista en mÀnniska gör i livet och dÀrför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna sjÀlvklarhet kan dock snabbt förÀndras vid svÄr sjukdom dÀr intubering och respiratorvÄrd kan bli nödvÀndigt för att upprÀtthÄlla adekvat saturation. Detta Àr mÄnga gÄnger en traumatisk upplevelse för patienten. IntensivvÄrdssjuksköterskan Àr den som befinner sig nÀrmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstÄnd.

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jÀmfört med en relationsdatabas nÀr kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjÀlp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera anvÀndningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i databaserna kommer vara strukturerad och databaserna kommer vara pÄ ett odistribuerat system. Metoden Àr teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp anvÀndning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest anvÀnda databaserna frÄn relationsdatabaser tas ocksÄ upp.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer vĂ€ljer ekonomiskt bistĂ„nd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestĂ„ende av typfamiljer dĂ€r det ekonomiska lĂ€get mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lönearbete jĂ€mförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lĂ„glönearbete. Även en jĂ€mförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers lĂ„ngsiktiga incitament att ta ett lĂ„glönearbete. De individer som oftast har lĂ„ngsiktiga incitament Ă€r den yngre befolkningen dĂ€rför att de har just börjat sin arbetskarriĂ€r.

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Vi har i det hÀr arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar pÄ omrÄdet Backen i UmeÄ. I detta arbete har vi stÀllt oss tre frÄgor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet lÀst verksamhetsplaner, handlingsplaner och Àven intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan pÄ omrÄdet Backen. UtifrÄn dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjÀlp för dom olika aktörerna pÄ Backen omrÄdet. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptÀckt och konsekvent handlande frÄn dom vuxna gentemot narkotikan?.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn pÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar Àr kategoriserade efter syn pÄ fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag pÄ deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn pÄ arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Syftet med denna studie var att undersöka hur mÀnniskor upplevde det ökade kravet pÄ tillgÀnglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, sÄsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bÀrbara datorer m.m. har grÀnsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhÀlle inte lÀngre befinna sig pÄ sitt kontor utan kan, med hjÀlp av informationstekniken, arbeta hemma, pÄ resor etc. Teorier menar att det Àr individen sjÀlv som mÄste strukturera sitt arbete, för att fÄ balans mellan arbete och fritid.

AnvÀndningen av avloppsslam frÄn kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med slam som gödningsmedel Àr dock att de metaller och oönskade Àmnen som finns i avloppsvattnet ocksÄ tillförs Äkermarken via slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter pÄ miljön och mÀnniskors hÀlsa. För att möjliggöra anvÀndning av avloppsslam som vÀxtnÀring finns certifieringssystemet REVAQ. MÄlet med REVAQ Àr att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbÀttra slammet. Detta, genom att minska metaller och oönskade Àmnen i inkommande avloppsvatten till den nivÄ dÀr halterna i slammet inte pÄverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB Àr certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsslam, avsett för slam som vÀxtnÀring, har en godkÀnd halt.