Inledning: Att kommunicera med nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt Àr en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vÄrd i livets slut. VÀtskebehandling av patienter i livets slutskede Àr ofta ett kÀnsligt Àmne för nÀrstÄende. NÀr patienten inte lÀngre kan eller vill Àta och dricka skapas oro och Ängest hos nÀrstÄende. För att förhindra att nÀrstÄende till patienter som vÄrdas inom palliativ vÄrd kÀnner sig oförberedda inför denna kÀnslomÀssiga och Ängestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda nÀrstÄende pÄ vad som Àr att vÀnta under döendeprocessen. Syftet Àr att undersöka nÀrstÄendes behov av kommunikation i samband med vÀtskebehandling inom palliativ vÄrd.

Denna studie Ă€r ett bidrag i förstĂ„elsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lĂ€rare i olika situationer mĂ„ste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lĂ€rarnas arbete. Resultatet baseras pĂ„ en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmĂ€ssigt avgrĂ€nsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter sĂ„vĂ€l som hinder, vilka lĂ€rarna mĂ„ste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lĂ€rarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lĂ€rares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

Att utveckla hÄllbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att Àventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn pÄ hÄllbarhet Àr viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) Àr förbundna med varandra. SamhÀllet stÀller krav pÄ arbete kring hÄllbarhetsfrÄgor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehÄller krav pÄ att företag kommunicera sitt arbete kring hÄllbar utveckling. Studien visar pÄ att IT- företag kÀnner denna press och de arbetar stÀndigt med att förbÀttra sÀttet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hÄllbarhet.

Branschen för bioteknik har lÀnge varit stark i Sverige men har under de senaste Ären utsatts för större konkurrens bÄde vad gÀller fler utlÀndska satsningar och konkurrens om kapital nödvÀndigt för utveckling. Branschen karakteriseras av mÄnga smÄ företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkÀnnande samt stark reglering av produkter pÄ marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat pÄ produkt och dess marknad. Det Àr tydligt att smÄ företag i branschen inte sjÀlva tÀcker en hel vÀrdekedja utan fokuserar sin kompetens pÄ en del av kedjan. Företagen Àr i hög grad beroende av externa intressenter sÄ som partners, distributörer och myndigheter.

Kommunikation, lÀrande och sociala relationer Àr tre grundstenar som ingÄr i begreppet delaktighet. Möjligheten att fÄ ta del i sin omvÄrdnad kan pÄverka vÄrden pÄ ett sÀtt som Àr mer gynnsamt för patienten. I omvÄrdnaden Àr begreppet KASAM kÀrnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvÄrd utifrÄn KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven pÄ en vÄrdavdelning. Syftet var Àven att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades.

Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur reciproka lÀsförstÄelsestrategier kan anvÀndas i förskolans boksamtal. Detta görs med hjÀlp av tvÄ undersökningsgrupper, vars resultat jÀmförs med en kontrollgrupps. Studien önskar belysa hur pedagogerna och barnen i undersökningsgrupperna anammar strategierna och om barnen dÀr kan tÀnka metakognitivt kring dem. NÄgra av studiens problemfrÄgor Àr som följer: Vilka ev. skillnader framtrÀder mellan undersökningsgrupperna och kontrollgruppen? Hur ser den vuxnes roll ut under boksamtalen och förÀndras den över tid? Hur ser barnens initiativ och aktivitet i samtalen ut? Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan kan medverka till ett hÀlsosammare liv och stÀrka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att anvÀnda mig av olika sÀtt för att fÄ fram information om problemet, sÄsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande ÄtgÀrder inom skolan, familjen och samhÀllet i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Detta arbete har genomförts i samarbete med VÀgverket Region Mitt med syfte att utvÀrdera hur bedömningen i de samlade  effektbedömningarna Àr genomförda. En samlad effektbedömning Àr ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vÀgprojekt kommer medföra utifrÄn befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrÄn en upprÀttad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska bÄde de effekter som kan vÀrderas monetÀrt och de som inte kan vÀrderas ingÄ. Ett flertal miljöeffekter som pÄverkan pÄ naturmiljö, markansprÄkstagande och barriÀreffekter Àr svÄra att vÀrdera monetÀrt och hamnar dÄ under ej prissatta effekter.

Detta arbete har vi gjort för att fÄ reda pÄ hur man kan utveckla barns empati genom att anvÀnda sig av forumspel. MÄlgruppen för vÄrt arbete Àr frÀmst andra pedagoger. För att fÄ svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lÀrare. Forumspel har visat sig vara utmÀrkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Syftet med vÄr uppsats var att ta reda pÄ hur klasslÀrare i Är 1?5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera lÀslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lÀrare pÄ skolorna och det förekommer mÄnga olika ar-betsformer. En enkÀtundersökning gjordes bland 38 lÀrare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lÀrarna anses ha en mycket stor betydelse för lÀslusten.

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Som del av ett examensarbete pÄ 10 högskolepoÀng, dÀr varje poÀng motsvarar en vecka. Den hÀr rapporten gÄr igenom hur viktigt det Àr med ett planlagt arbete och bra kommunikation innan ett pÄbörjat arbete. Rapporten gÄr Àven igenom vÄra misslyckanden och lÀrdomar dÄ vi arbetade gentemot ett utvecklingsprojekt: de behövde grafiskt innehÄll till deras boids baserade strategispel i OGRE. Redan i början stötte vi pÄ problem och vÄra arbetsgivare i UmeÄ ville att vi skulle göra nÄgot annat Àn vad vi kommit överens om. Vi har anvÀnt oss av nya program för att lÀra oss att generera normalmapps som kan anvÀndas i spel.

År 2007 Ă€r det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler vĂ€ljer att lĂ€sa vidare pĂ„ högskola och universitet och fĂ€rre mĂ€nniskor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade dĂ€rför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Buller och vibrationer frÄn jÀrnvÀgen pÄverkar omgivningen negativt och stÀller till problemför de nÀrboende. Trafikverket satsar dÀrför stora resurser pÄ olika skyddsÄtgÀrder för attminska störningar. BullerskyddsÄtgÀrder kan varieras genom skÀrmar och vallar i olikautföranden, fönsterbyten pÄ fastigheter och Àven inlösen av fastigheter. En effektivresursanvÀndning behövs för att nÄ mÄlen som transportpolitiken och miljöpolitiken tydligthar utpekat för en lÄngskiktig miljöanpassning.I denna studie har jag gjort en sammanstÀllning av erfarenheter genomförda bullerskyddsÄtgÀrderoch Àven pekat pÄ styrÄtgÀrder för att begrÀnsa jÀrnvÀgens bullerstörningar. Ettsamlat förslag för förbÀttringsarbeten har Àven lÀmnats som resultat.