Syftet med denna studie är för det första att kartlägga om lägenheter med samma bruksvärde har olika hyror beroende på om de är privat eller allmännyttigt ägda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt satta och kommuner där så inte är fallet. Hypotesen är att hyresskillnaderna är mindre mellan bestånden i kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt satta.De kommuner som ingår i studien är Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, Södertälje, Umeå och Västerås. Av dessa är Lund, Södertälje, Umeå och Västerås systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns någon generell skillnad i hyra mellan privat och allmännyttigt bestånd görs en regression där samtliga kommuner ingår.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivsi sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstå hur och varför de har lyckats.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är ett stort samhällsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med åldern. Äldre som vårdas på sjukhus är speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svåra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsäkerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention kräver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvård är främst organiserat i åtgärdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.

Asplund, L (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Nyckelpersonsintervjustudie om uppfattning kring arbetsmiljöarbete, lönsamhet och prioriteringar på en arbetsplats 15 högskolepoäng, Magisterprogrammet. Högskolan i Gävle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.BakgrundAtt arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete är ett krav för alla arbetsgivare enligt svensk arbetsmiljölag. Alla arbetsgivare förväntas göra riskbedömningar och ta fram lösningar för att förebygga olyckor.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.

Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Vattenfall Norden Sverige. Vattenfall beslutade år 2006 att till slutet av år 2009 ska alla bolag inom Sverigedelen av Vattenfall Norden befinna sig på steg 4 enligt Arbetsmiljöverkets fyrgradiga bedömningsskala för systematiskt arbetsmiljöarbete. Syfte och mål med arbetet har varit att genomföra en utvärdering av Vattenfalls systematiska arbetsmiljöarbete och att redogöra för hur steg fyra enligt Arbetsmiljöverkets bedömningsskala kan mätas i koncernen. Även resultatet från den årliga utvärderingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Vattenfall Sverige för år 2006 skulle redovisas och den fyrgradiga skalan tydligare beskrivas. Tillsammans med Vattenfall beslutades det ganska omgående att undersökningen skulle göras genom en enkät som skulle skickas ut till Vattenfalls bolag inom Norden Sverigedelen.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

I dag finns krav på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten. Alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt och målmedvetet med att kontrollera och förbättra arbetsmiljön. För att detta ska fungera krävs det en tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter samt att de som delegeras uppgifterna har de rätta kunskaperna. Kompetensen att sedan kunna använda de teoretiska kunskaperna i praktiken är avgörande. Att ha rätt kompetens innebär att ha en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Hans Nilssons Åkeri AB är ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar främst gods från Lantmännen, betongväggar och hus. Företaget har tio anställda, utöver arbetsgivaren, varav en är transportledare. Studiens syfte var att kartlägga det systematiska arbetsmiljöarbetet på Hans Nilssons Åkeri AB för att vidare kunna utföra grundläggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkäter, utgjorde grunden till åtgärdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms län. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen kräver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebär att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrågor. Tidigare forskning tyder på att det är den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svårast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frågorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svåråtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen kräver även att arbetsgivaren anlitar företagshälsovård i de fall organisationens egen kompetens inte räcker till.