VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur en arbetsplats som Àr inriktad pÄ individer med psykiska funktionsnedsÀttningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har genomfört Ätta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat pÄ följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. UtifrÄn vÄrt syfte formade vi med hjÀlp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frÄgor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvÄrdnadsarbete och motiveringsarbete.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ledarskap och organisationskultur pÄverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frÄgestÀllning Àr följande; Hur utövas ledarskapet i en bestÀmd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur pÄverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr hermeneutiken och det empiriska materialet Àr insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprÀtthÄller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur musiklÀrare kan skapa en god gruppdynamik som befrÀmjar lÀrandet i en ensemble. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: (1) Hur kan ledaren för en grupp bidra till en god gruppdynamik? (2) Vilka tankesÀtt och attityder Àr gynnsamma att förmedla till eleverna? (3) Vilka Àr de vanligaste sociala hindren för en god gruppdynamik? Metoden i studien var kvalitativ. Jag valde att intervjua 4 st. musiklÀrare frÄn Norrbotten som undervisar pÄ musikskola och musikhögskola.

SammanfattningDatum: 2012.06.08NivÄ: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sÀtt att leda ? berÀttelser frÄn fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder pÄ deras karriÀrer Àn mÀn. Kvinnorna har svÄrare att göra karriÀr. Dessutom finns det forskare som hÀvdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som Àr mer demokratiskt och relationsinriktat Àn manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.

Dagens företag och organisationer mÄste stÀndigt förÀndra och förnya sig för att kunna överleva. MÄnga av de studier som genomförts, visar att implementeringar av strategiska beslut i företag och organisationer ofta misslyckas och implementerings-arbetet beskrivs av mÄnga forskare som en konst snarare Àn en vetenskap. FörÀndringsarbetet och i synnerhet implementeringsfasen Àr det som fokuseras i detta arbete. Det finns mÄnga olika orsaker till varför implementeringsarbeten misslyckas, men genomgÄende sÄ lyfts den interna kommunikationen fram som en ytterst kritisk faktor. Detta Àr orsaken till att vi pÄ djupet studerat detta ÀmnesomrÄde.

Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, sÄvÀl i sjÀlva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren anvÀnds teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger pÄ en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete Àr fritt inom uppstÀllda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i klÀm?, genom att motstridiga krav stÀlls frÄn olika intressenter.Analysen visar ocksÄ att mellancheferna upplever att de i hög grad fÄr agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi Àven fram till att ledningens krav pÄ mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstÄr en relation dÀr konsulten som Àr uthyrd pÄ uppdrag fÄr tvÄ chefer att förhÄlla sig till. DÄ bemanningsföretaget Àr arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker pÄ distans, dÀr konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det Àr hÀr som vÄr studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap pÄ ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet fÄr för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vÄrt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap pÄ Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och dÄ frÀmst inom ledarskapet.

Bakgrund: Barn har rÀtt till stöd som möjliggör en god hÀlsa och sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hÀlsofrÀmjande genom ett stödjande och vÀgledande arbetssÀtt. En tidig identifiering av viktproblem Àr vÀsentlig eftersom ÄtgÀrder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes Àr det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskor i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr viktigt för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete mot övervikt och fetma.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförÀndring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svÄrigheter och utmaningar som uppstÄtt dÄ organisationen de verkar i ska driva igenom förÀndringsprojekt. De undersökta organisationerna Àr Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de tvÄ förstnÀmnda bestÄr förÀndringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra tvÄ rör det sig om omfattande förÀndringar i struktur eller arbetssÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrÄn existerande modeller för förÀndring.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Organisationer Àr beroende av ledare och medarbetare. I yrken som berör andra mÀnniskor har kommunikation och bemötande stor betydelse och krÀver vissa egenskaper hos personalen. DÀr möten med andra sker uppstÄr ibland konflikter. Studien omfattar bÄde en kvalitativ och en kvantitativ del. Syftet med studien var att studera ledare och medarbetares upplevelse och hantering samt konsekvenser som kan uppstÄ i samband med konflikter.  En intervjustudie med tre ledare och en enkÀtstudie med 59 medarbetare genomfördes i tre organisationer som har sin verksamhet inom LSS.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser pÄverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstÄr som betydelsefullt att ta fasta pÄ i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstÄ vilka möjligheter och svÄrigheter som kan kopplas samman med olika förutsÀttningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall pÄ tvÄ olika skolor. Jag anvÀnde mig av ostrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor för att fÄ fram informanternas syn pÄ deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning Àr att nÄgon eller nÄgra vid upprepade tillfÀllen utsÀtts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet frÄn studien visar att arbetssÀtten Àr likartade oavsett resurser och att samma svÄrigheter i arbetet mot mobbning upplevs pÄ bÄda skolorna.