I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

Syfte: Att utveckla en referensram med centrala faktorer för hur förÀndring framgÄngsrikt ska genomföras i en organisation med starka professioner.? Att tÀnka pÄ för Landstinget Halland inför kommande förÀndring. Metod: Explorativ utgÄngspunkt med mÄl att finna antydningar om samband. VÄr forskning syftar till att skapa förstÄelse för ett specifikt problem och dÀrför Àr en kvalitativ undersökningsmetod lÀmplig. Vi har valt att anvÀnda oss av ett case ? Landstinget Halland ? för att fÄ en tydligare bild av problemet, samt upptÀcka generella faktorer som verkar inom organisationer med starka professioner.

Previous research has shown that the psychosocial work environment and leadership have a significant influence on the employees work satisfaction. Still there is much to explore regarding the employees experiences about these two subjects. A qualitative approach was used in this study to increase the understanding of the employeeÂŽs experience of psychosocial work environment and leaders role affecting it. Eight semi structured interviews were carried out at two organizations with four interviews in each place. The data was transcribed and a meaning concentration analysis was conducted.

Konsulter Àr i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvÀrdering av Ätta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gÀller deras förmÄga att hantera kommunikation mellan konsult och kund pÄ ett optimalt sÀtt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att fÄ fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de tvÄ individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.BÄda företagen Àr vÀl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt vÀlmÄende för deras anstÀlldas kompetens. Stort ansvar överlÀmnas till konsulterna frÄn uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

En kvalitativ studie har genomförts dÀr forskningsfrÄgan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda pÄ om ledarens kommunikationsstil pÄverkar medarbetarens instÀllning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att fÄ en bild av vad som utmÀrker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har anvÀnts som utgÄngspunkt i studien Àr Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör Àven vara skicklig pÄ att variera sin stil mellan drivande och vÀnlig.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhÄller sig till nutida diskurs om militÀrt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. TvÄ frÄgor stÀlldes: PÄ vilket sÀtt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militÀra texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, dÀr en inriktning betonas pÄ bekostnad av den andra, eller dÀr bÄda inriktningarna lÄter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. FrÄn pÄ förhand bestÀmda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. FrÄn dessa dokument erhölls svar till frÄgorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Vi vill i denna uppsats vĂ€nda pĂ„ problematiken och visa pĂ„ vikten av att diskutera mĂ€nnen, varför det finns ett sĂ„ stort överskott pĂ„ mĂ€n i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen pĂ„ ledarskap kopplas samman med mĂ€n och maskulinitet, och att utifrĂ„n detta undersöka hur förestĂ€llningar kring det egna ledarskapet konstrueras nĂ€r mĂ€n har eller har haft kvinnor som chef. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har vi stĂ€llt oss följande frĂ„gor; Hur ser mĂ€ns förestĂ€llningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? FörĂ€ndras synen pĂ„ det egna ledarskapet och i förlĂ€ngningen pĂ„ maskuliniteten nĂ€r mĂ€n har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idĂ©er om ledarskap uppstĂ„r i denna situation?Uppsatsen Ă€r uppbyggd kring tanken att samhĂ€lle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet Àr att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien Àven fÄnga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan pÄverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer sÄsom faktisk situation, organisationens normer, förutsÀttningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, pÄverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential Àr stor och farhÄgor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervÀrden och ses som en lösning pÄ olika problem dÀr den erbjuder ett alternativ. En öppen instÀllning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhÄllningssÀtt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen pÄverkar ocksÄ uppkomsten av ledningsformen. .

Delaktighet Àr grundlÀggande för frÀmjandet av folkhÀlsa. Inom arbetslivet kan delaktighet frÀmjas genom ledarskap, till exempel anvÀnder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att frÀmja hÀlsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar pÄ nivÄer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan anvÀndas för att mÀta delaktighet. Attityder kan pÄverka hur mÀnniskor handlar och kan pÄverkas av mÀngden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien Àr att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsÀttningar att bedriva ett ledarskap som frÀmjar delaktighet samt om det finns ett samband dÀremellan, hos chefer med personalansvar i en militÀr organisation. EnkÀten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar pÄ ett regemente i Sverige.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos rÀddningschefer och kommunalrÄd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrÄn tvÄ tidigare studier anvÀndes. RÀddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalrÄden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. TvÄ dimensioner identifierades.