Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga läsare i år 2 tänker kring läsning, läsförståelse och bilder i litteratur. Vilka lässtrategier använde de sig av och i vilken utsträckning är användningen av bilden en strategi för att skapa läsförståelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga läsare. Resultaten från goda och svaga läsare jämfördes för att se ifall det fanns några skillnader i deras synsätt på läsning och ifall lässtrategierna skiljde sig åt mellan de två grupperna. Undersökningen visade att det inte var några större skillnader mellan de två grupperna gällande deras tankar kring läsning och lässtrategier.

Bakgrund: Njurinsufficiens även kallat njursvikt är ett tillstånd då njurfunktionen är nedsatt. Hemodialysbehandling kan då bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgår hemodialysbehandlingen på sjukhuset vanligtvis tre gånger per vecka, cirka fyra timmar per tillfälle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrån ett livsvärldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt användes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vår systematiska litteraturöversikt användes åtta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

Uppsatsen fokuserar på läroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskämnet ska ?leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur [?] som källa till självinsikt.? Frågor den vill besvara är hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsättningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrån läroplanen Gy11. I uppsatsen finns också ett resonemang om mätkultur och bedömning.Utifrån bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lära via litteratur och genom att arbeta med texter som slår an och utmanar elever. Resultatet ställs emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utsträckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.   .

Marknaden för läroböcker är stor och för de bokförlag som förstår hur skolorna fungerar finns det pengar att tjäna. Skolvärlden är dock en marknad av speciell karaktär och skolor skiljer sig markant som kund jämfört med vanliga företag med vinstintresse. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieskolors inköpsprocesser ser ut för dataundervisningsböcker. Syftet är vidare att förstå vilka faktorer som påverkar inköpsprocesserna. Undersökningsmetoden som används är fallstudier och uppsatsen innehåller fallstudier på tre gymnasieskolor, nämligen Sigtuna humanistiska läroverk, Fyrisskolan och Vallentuna gymnasium.

Dagens reklam visar ofta unga människor. Man ser personer som är smala, aktiva, har attityd och hela livet framför sig. Samtidigt håller det på att ske en förändring i Sveriges befolkningsstruktur. Vi får allt fler äldre personer och det är framförallt gruppen som som är födda under 40-talet som kan vara intressant för flera företag att vända sig till. Detta beror på att de är många, har mycket tid samt pengar som skall spenderas nu när de börjar närma sig pensionsåldern.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Sjukvården har kritiserats för att inte kunna motivera sina anställda, därför har vi valt att undersöka de sjukvårdsanställdas syn på belöningssystem och belöningar samt om lönenivå, ålder och familjeförhållande har en påverkan på denna syn. De teorier vi har utgått från är behovs- och kognitiva motivationsteorier, litteratur om belöningssystem främst inom ekonomiska och sociala belöningar samt kollektiva och individuella belöningar. Litteratur har använts för att åskådliggöra kritik och motivation inom sjukvården samt teorier om lönenivå, ålder och familjeförhållande som påverkansfaktorer på de sjukvårdsanställdas syn på belöningssystem och belöningar. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning riktad till anställda på två vårdcentraler i Skåne. Undersökningen visade att lönenivå, ålder och familjeförhållande påverkar de sjukvårdsanställdas syn på belöningssystem och belöningar.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förändrade teologiska betydelse. Materialet sträcker sig från handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" år 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger på konfirmationsgudstjänsten och därtill hörande ritual..

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.

Vår ambition är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt är kvalitativa intervjuer med lärare. Vi kom fram till nio faktorer som påverkar valet; eleven, lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning, lärarens syn på svenskämnets uppgift, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur, aktuella händelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur och aktuella händelser och teman, är stommen som undervisningen utgår ifrån. Grupp två, med lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning och lärarens syn på svenskämnets uppgift, genomsyrar alla val läraren gör.