Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla ackordspel pÄ jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillÀmpas. Den frÄgestÀllning jag har valt att arbeta utifrÄn Àr sÄledes:Vad finns det för strategier att utveckla ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillÀmpas i praktiken?Till min hjÀlp har jag tagit litteratur och material frÄn jazzgitarrister som Àr vÀlkÀnda inom detta omrÄde, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhÄllningssÀtt som finns inom konstnÀrlig forskning har jag utformat den metod jag har anvÀnt mig av efter följande tre steg:1. 2.

"En mÀnniska som ingenting vet om döden eller endast kÀnner fruktan inför den förstÄr inte heller att leva, eller lever i stÀndig omedveten Àngslan inför framtiden. ? NÀr hon tar itu med Àmnet och inför sig sjÀlv vÄgar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv vÀxer hon bÄde psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden sÄ snart en frÄga dyker upp, t.ex. om nÄgon anhörig, vÀn eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan ocksÄ jobba med döden under temaarbete om livsfrÄgor eller om den kristna pÄskhögtidens mysterium.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Introduktion: Demens Àr övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försÀmringar.Antalet individer med demenssjukdom i vÀrlden förvÀntas öka dramatiskt.En god oral hÀlsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population Àldre finns ett starkt behov att utbilda vÄrdpersonal och utöka deras kunskap om Àldres munhÀlsa.Syfte: Att beskriva oral hÀlsa hos personer med demenssjukdom.FrÄgestÀllning: Hur ser den orala hÀlsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad pÄ vetenskaplig litteratur frÄn 2002-2013.Resultat: Oral hÀlsa pÄverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försÀmring av den orala hÀlsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försÀmrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstÄnd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvÄrdnadsbehov gÀllande sin orala hÀlsa..

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jÀmförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: BenÀmningen controller började anvÀndas i USA för cirka hundra Är sedan. Det Àr svÄrt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer frÄn engelskan. PÄ 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. DÄ bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanstÀllning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.

Bakgrund: Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning inom autismspektrat dÀr typiska drag Àr svÄrigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det gÄr att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata ÄtgÀrder. Som teoretisk referensram anvÀndes Dahlbergs m.fl. teori om livsvÀrlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödÄtgÀrder.

Efter att ha lÀst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, pÄ Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till Àmnet geografi. Den allmÀnna uppfattningen av litteraturen pÄ Turismprogrammet Àr att den Àr bristfÀllig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning Àr svÄr att hitta. FrÄgan Àr om det Àr ?dÄlig? litteratur pÄ turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

Uppsatsen behandlar religiösa allusioner och motiv i Theodor Fontanes Grete Minde. Allusioner, citat, personer och motiv behandlas. Det visas att det religiösa har en stor betydelse i denna roman. Citaten och allusionernas berÀttartekniska betydelse behandlas medelst exempel, och bibelns roll som allmÀn referensram pÄvisas. Ett antal religiösa personer karaktÀriseras, och deras roll som representanter för olika religionsinriktningar analyseras.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Suicidalt beteende och sjÀlvskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohÀlsa hos personal som vÄrdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur sjÀlvskadebeteende ska bemötas i vÄrden.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanstÀlla relevant vetenskaplig litteratur som utifrÄn vÄrdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vÄrd av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohÀlsa.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS.RESULTAT: Resultatet bestÄr av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vÄrdpersonalens attityder, vÄrdrelationens betydelse, behov av kunskap i vÄrdandet och vÄrdlidande.

Bakgrund: Njurinsufficiens Àven kallat njursvikt Àr ett tillstÄnd dÄ njurfunktionen Àr nedsatt. Hemodialysbehandling kan dÄ bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgÄr hemodialysbehandlingen pÄ sjukhuset vanligtvis tre gÄnger per vecka, cirka fyra timmar per tillfÀlle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt anvÀndes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vÄr systematiska litteraturöversikt anvÀndes Ätta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga lÀsare i Är 2 tÀnker kring lÀsning, lÀsförstÄelse och bilder i litteratur. Vilka lÀsstrategier anvÀnde de sig av och i vilken utstrÀckning Àr anvÀndningen av bilden en strategi för att skapa lÀsförstÄelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga lÀsare. Resultaten frÄn goda och svaga lÀsare jÀmfördes för att se ifall det fanns nÄgra skillnader i deras synsÀtt pÄ lÀsning och ifall lÀsstrategierna skiljde sig Ät mellan de tvÄ grupperna. Undersökningen visade att det inte var nÄgra större skillnader mellan de tvÄ grupperna gÀllande deras tankar kring lÀsning och lÀsstrategier.

Uppsatsen fokuserar pÄ lÀroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskÀmnet ska ?leda till att eleverna utvecklar förmÄga att anvÀnda skönlitteratur [?] som kÀlla till sjÀlvinsikt.? FrÄgor den vill besvara Àr hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsÀttningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrÄn lÀroplanen Gy11. I uppsatsen finns ocksÄ ett resonemang om mÀtkultur och bedömning.UtifrÄn bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lÀra via litteratur och genom att arbeta med texter som slÄr an och utmanar elever. Resultatet stÀlls emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utstrÀckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.   .