I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen Àr det tydligt attmatematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktÀrsÀmnena. En genomgÄng avlitteratur i Àmnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar attskolan har svÄrt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svÄrigheterna Àr störstinom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken Àr mycket traditionsbundenoch Àmnesfokuserad. En integrering innebÀr att undervisningen blir elevfokuserad och att manlÀmnar den traditionella matematikundervisningen.

MÄnga filosofer verkar gilla tanken om att fakta Àr verkliga, man menar att fakta Àr verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?vÀrlden? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell sÄ tillhör fakta den ?objektiva vÀrlden?. Jag kommer hÀr inte heller att förneka att fakta Àr verkliga, sÄ jag antar att fakta tillhör den objektiva vÀrlden..

Den svenska ridskolan Àr vÀrldsunik dÄ det inte finns liknande omfattning av ridskolor i andra lÀnder. Den svenska ridskolan Àr ocksÄ unik genom sitt anpassade utbud av ridundervisning till barn, ungdomar och vuxna oavsett social bakgrund. Ridskoleridning Àr idag en folksport och har dÀrigenom en stor social betydelse för dagens samhÀlle.Tidigare studier belyser att det Àr svÄrt att nÄ lönsamhet för smÄ ridskolor. Kopplat till detta lyder studiens frÄgestÀllningar: Hur mycket resurser lÀgger mindre ridskolor pÄ sitt marknadsföringsarbete? Finns det en medveten strategi nÀr det gÀller val av kundgrupp och verksamhetsinriktning? Finns det en koppling mellan lönsamhet och medvetet marknadsföringsarbete?Studiens syfte Àr att undersöka hur mindre ridskolor anvÀnder, och kan anvÀnda sig av marknadsföring för att förbÀttra lönsamheten.Djupintervjuer har anvÀnts för att kunna jÀmföra och analysera olika ridskolors situationer.

NÀr en mÀnniska utsatts för en traumatisk hÀndelse, sÀtts en psykisk reaktion igÄng. NÀr reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade pÄ vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhÀndertagandet. Metoden som anvÀndes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Àmnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska hÀndelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vÄrdpersonal kan hjÀlpa barn pÄ bÀsta sÀtt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som anvÀndes för att fÄ fram relevanta artiklar var: ?adaption?, ?care?, ?catastrophe?, ?children?, ?child?, ?disasters?, ?help?, ?natural disaster?, ?PTSD?, ?react?, ?trauma?.

En digital handbok i projektledning baserad pÄ bÄde erfarenheter och litteratur..

Denna studie har syftat till att undersöka vilka sÀrskiljande teman och Àmneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskÀmnet; ModersmÄl och litteratur, svenska som modersmÄl för gymnasiet ur ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillÀmpats dÀr kursplanen för ModersmÄl och litteratur i Finlands lÀroplan Grunderna för gymnasiets lÀroplan 2003 varit studieobjekt. UtifrÄn de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tÀnkande, SprÄk och Retorik och kommunikation har det vidare i den Àmneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utlÀsas att samtliga tre svenskÀmneskonceptioner; svenska som fÀrdighetsÀmne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne tas i uttryck. I och med detta Àr kursplanen svÄridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne. Resultatet utifrÄn analysen har vidare i diskussionen stÀllts i jÀmförelse med tidigare forskning, som fokuserat pÄ analyser av kursplanen i svenskÀmnet i Sverige.

Syftet med den hÀr undersökningen var att ta reda pÄ tre nioÄriga pojkars uppfattning om deras egen lÀsning, deras lÀrares uppfattning samt deras förÀldrars uppfattning om pojkarnas lÀsning. I undersökningen har jag Àven försökt se om tillgÄngen pÄ litteratur samt om lÀrarens och förÀldrarnas eget litteraturintresse har nÄgon betydelse för pojkarna i deras lÀsande. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att bÄde lÀrarens och förÀldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan pÄ pojkarna samt att tillgÄngen pÄ böcker har en betydelse för lÀsandet. Vidare kan man se att det Àr viktigt att lÀraren har en god kÀnnedom om varje elev nÀr det gÀller valet av litteratur och dÄ det handlar om att ge rÀtt handledning i lÀsandet.

Skolverket (2011) har visat pĂ„ att svenska skolbarns lĂ€skunskaper sjunker. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka litteraturens och lĂ€sningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrĂ„n pedagogers förestĂ€llningar om litteratur och lĂ€sning fĂ„ förstĂ„else för vilken betydelse deras stĂ€llningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat pĂ„ miljöns möjligheter för barnets identitet som lĂ€sare, som vi utgĂ„r ifrĂ„n formas av pedagogernas förestĂ€llningar om barn, litteratur och lĂ€sning. Teorier om literacy och critical literacy dĂ€r nyfikenhet och intresse inför lĂ€saktiviteter stĂ€lls emot teori om sprĂ„klig medvetenhet och den tekniska fĂ€rdigheten att kunna lĂ€sa, för att se eventuella tendenser pĂ„ hur pedagogernas arbetssĂ€tt format barnens framtida lĂ€skunskaper. Även andra lĂ€randeteorier samt redskap för lĂ€sning presenteras för att fĂ„ en vidare förstĂ„else av problemomrĂ„det som vi undersöker.

Syftet med denna uppsats var att sÀtta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förÀlder samt lÀrare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning Àr en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn undersökningen visade att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan informanternas syn pÄ utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet anvÀnds som det verktyg det Àr tÀnkt enligt skolans styrdokument. VÄr slutsats blir dÀrför att utvecklingssamtalet Àr utvecklande för eleven..

Bakgrund: Stroke drabbar 30000 personer Ärligen och cirka 12000 fÄr afasi till följd av stroke. Vid afasi blir den verbala kommunikationen bristfÀllig. Detta kan leda till försvÄrad kommunikationsmöjlighet mellan patienten och sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa olika sÀtt att underlÀtta kommunikationen i vÄrdsituationer för patienter som har drabbats av expressiv afasi till följd av en stroke.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, dÀr sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var etiskt granskade och kvalitetsgranskades utifrÄn en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008). Analysen gjordes utifrÄn Lundman och HÀllgren- Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman; kontaktskapande, trygghet och sprÄkrehabilitering.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

LÀsförmÄga Àr inte nÄgot man tillÀgnar sig under den första tiden i skolan och sedan behÄller livet ut, utan det Àr nÄgot som mÄste vidareutvecklas genom kontinuerlig lÀsning under hela skoltiden. Forskning visar att svenska ungdomar generellt lÀser mer pÄ fritiden Àn ungdomar i mÄnga andra lÀnder, men ÀndÄ har mÄnga svenska elever svÄrt att uppnÄ god lÀsförmÄga. Huvudsyftet med den hÀr undersökningen var att försöka lyfta fram och tolka lÀsvanor och attityder till lÀsning och skönlitteratur hos tio elever i Är 9. Undersökningen lyfter ocksÄ fram former av lÀs- och litteraturundervisning som gynnar lÀsutvecklingen. För att undersöka situationen genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever i Är 9, som alla gÄr i samma klass.