Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lÀrare kontrollerar om elever, i de tidigare Ären 1-6, har förstÄtt de grundlÀggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien pÄ litteratur i Àmnet samt kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i LuleÄ kommun som arbetar med matematik i de tidigare Ären. Litteratur som behandlar detta omrÄde visade att metoderna för att kontrollera kunskap Àr mÄnga. Intervjuerna visade att lÀrarna anvÀnder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lÀrarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krÀvs inom matematiken.

Det hÀr arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda pÄ vad en grupp elever med svenska som andrasprÄk skulle vilja arbeta med i Àmnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med pÄverkan frÄn litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom Àmnet svenska som andrasprÄk. UtgÄngspunkten i undervisningsmaterialet Àr tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vÄrdpersonal och nÀrstÄendes upplevelser vad gÀller vanlig palliativ vÄrd och strukturerade vÄrdplaner sÄ som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr underlaget inhÀmtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har Àven sökts frÄn en annan referenslista dÀr artikelnamnet anvÀnts som sökord. Vid sökningarna har sökorden anvÀnts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vÄrden vad det gÀller kommunikation, symtomlindring och anhörigvÄrd.

I utvÀrderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap Àr ett problemomrÄde Äterkommande, nÀmligen elevernas begreppsförstÄelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförstÄelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstÄ naturvetenskapens mÄnga begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförstÄelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien anvÀnder Àr en systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar granskats utifrÄn studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom frÄn en databassökning och de bearbetades med hjÀlp av metasyntes.Resultatet visar pÄ ett antal metoder vilka kan underlÀtta elevers begreppsförstÄelse.

Syfte: Att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva förÀldrars upplevelse av stöd generellt och av distriktssköterskan specifikt, efter att ha förlorat ett barn i plötslig spÀdbarnsdöd. Ett ytterligare syfte var att beskriva de ingÄende artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultat: De flesta förÀldrarna ansÄg att de fick bra stöd i det akuta skedet och pÄ sjukhuset.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvÄrdnadsbehov frÄn sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen anvÀndes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som hÀrrör till syftet kvalitetsbedömdes genom pÄ förhand bestÀmda granskningskriterier frÄn modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvÄrdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och Àven av information av sjuksköterskan.

Detta Àr en undersökning om hur högstadielÀrare gör skönlitterÀra val Ät sina elever i Àmnet svenska. VÄr undersökning begrÀnsar sig till verksamma lÀrare och vi vill se hur lÀrarnas val pÄverkas av begrepp som kanon, populÀrkultur och skrÀplitteratur. Undersökningen har Àgt rum pÄ en skola i SmÄland, kallad SmÄlandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.Undersökningen har genomförts med intervjuer av lÀrare under vÄr VFU (verksamhetsförlagda utbildning) dÀr vi har stÀllt frÄgor utifrÄn en intervjuguide som vi i förvÀg skapat. FrÄgorna handlade om vilka undervisningsÀmnen lÀrarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de anvÀnder i skolan och slutligen hur de stÀller sig till kanonbegreppet.Resultaten visar att lÀrare pÄverkas av kanonlitteraturen nÀr de vÀljer litteratur Ät sina elever, men i olika stor utstrÀckning. Undersökningsskolornas skönlitterÀra utbud pÄverkas Àven av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek.

Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en mÀnniskas liv avslutas pÄ dennes begÀran. I de flesta delar av vÀrlden Àr eutanasi olagligt. FÄ studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt frÄn nio vetenskapliga studier, med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Mobilitet genom att köra egen bil ger en ökad livskvalitet. Förekomsten av stroke ökar och för att kunna tillfredstÀlla individens behov av aktivitet och sjÀlvstÀndighet i transporter finns ett ökat behov av körkortsbedömningar. Restsymtomen efter en stroke kan variera. DÀrför krÀvs olika typer av bedömningar. Arbetsterapeuter som Àr vana att arbeta klientcentrerat och bedöma skilda fÀrdigheter har mycket att tillföra i körkortsfrÄgor.

Diabetes Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem som drabbar fler och fler mÀnniskor. För att vÄrden ska kunna ta hand om denna vÀxande patientkategori sÄ behöver patienternas egenvÄrd frÀmjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vÄrdrelation för att frÀmja egenvÄrden. Syftet med denna studie Àr att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvÄrden hos patienter med diabetes typ 2 med hjÀlp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick frÄn elva vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Fler mÀnniskor drabbas av depression, till följd av detta blir fler personer anhöriga till individer med depression. Anhöriga blir i olika utstrÀckning pÄverkade av detta, vilket vi vill undersöka med vÄr studie.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med depression.Metod: Systematisk litteraturstudie utifrÄn 8 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ ansats.Resultat: Studiens resultat visar pÄ förÀndringar i upplevelse och vardag för anhöriga som lever nÀra en deprimerad. Studien utmynnade i följande kategorier Att inte förstÄ, Depressionens pÄverkan pÄ den anhörige, Anhörigas upplevelse av kommunikation, SÀtta sig sjÀlv i andra hand samt Ta pÄ sig för mycket. PÄverkan av relationer i olika aspekter upptÀcktes. Att anhöriga ofta sÀtter sina egna behov Ät sidan Àr ett utmÀrkande resultat för studien.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.