Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om sjÀlvskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar frÄn svenska tidningar dÀr det pÄ nÄgot sÀtt skrivs om sjÀlvskadebeteende. Artiklarna Àr skrivna av politiker, en överlÀkare, en sjuksköterska och en journalist sÄvÀl som flera personer med egen erfarenhet av sjÀlvskadebeteende. UtifrÄn dessa artiklar och vÄra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om sjÀlvskadebeteende i svensk media.VÄr uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssÀtt dÀr vi frÀmst utgÄr frÄn den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar Àven diskurserna utifrÄn begrepp som makt och genus.Under vÄrt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Bakgrund: PÄ grund av bristen pÄ organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vÀnta lÀnge pÄ en operation. VÀntan pÄ livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebÀra fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrÄn 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: FörÀndrad sjÀlvbild, Att leva i vÀntan, Strategier för att uthÀrda, KÀllor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansÄgs vara att ovissheten utgjorde kÀrnan i vÀntan pÄ organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en kÀnsla av mening och sammanhang krÀvdes för att patienterna skulle uthÀrda och kÀnna hopp under vÀntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av vÀntan pÄ organtransplantation visade sig innebÀra lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas kÀnsla av sammanhang, om de uthÀrdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de anvÀnder för att underlÀtta vÀntan kan sjuksköterskan fÄ tillgÄng till de redskap som krÀvs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv kan vÀntan underlÀttas för patienterna och deras anhöriga. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: I Sverige drabbas nÀra lika mÄnga kvinnor som mÀn av hjÀrtinfarkt, trots detta Àr vÄrden formad till större delen för mÀn. Kort tid pÄ sjukhus innebÀr att ÄterhÀmtningen sker i huvudsak pÄ egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge patienten verktyg för att klara av att ÄterhÀmta sig i största möjliga mÄn.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkt.    Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades.

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Att ta tillvara pÄ de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation Àr nÄgot som, enligt oss, bör ses som en sjÀlvklarhet. VÄrt syftemed uppsatsen Àr att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram pÄ hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förstÄelse för detta problem.SEC Àr en ganska nybildad organisation dÄ de för inte allt för lÀngesedanbröt sig loss frÄn kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. PÄ grund av att deras organisation Àr sÄ pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin sÀger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer pÄ företaget för att fÄ en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar pÄ framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.DÄ vi tycker att Knowledge Management (KM) Àr den teori som liggerproblemet nÀrmst om hjÀrtat Àr det utifrÄn den vi valt att bygga vÄr uppsatskring. Till hjÀlp har vi valt att anvÀnda en berÀttelse om hur det kunde ha gÄtttill nÀr SEC implementerar KM i sin organisation. BerÀttelsen hjÀlper till attbelysa problemomrÄdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen Àruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa nÄgon fÀrdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gÄ till utan tenderar snarare till att, med hjÀlp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen hÄller somviktigast..

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Abstrakt: Beslut gÀllande patienters HLR-status fattas av lÀkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vÄrd. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka nÄgra frÄgor kring HLR/ej-HLR vid vÄrd i livets slutskede. Metoden var en systematisk litteraturstudie, baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten bÄde kort- och lÄngsiktigt gÀllande smÀrta och funktion vid bÄlstabiliserande trÀning jÀmfört med annan intervention hos patienter med subakut eller lÄngvarig smÀrta samt att undersöka kvalitén pÄ inkluderade studier.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie vilken Àr en uppdatering av en tidigare litteraturstudie. Sökning gjordes i fyra databaser. Data extraherades frÄn de inkluderade studierna och presenterades i text och tabell. Metodologisk bedömning utfördes med hjÀlp av SBU:s granskningsmall.Resultat: Nitton studier inkluderades. Studierna hade en varierande metodologisk kvalité och ingen uppvisade en fullgod kvalité.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom Àr en av de stora folksjukdomarna och Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, dÄ det Àr vanligt att anhöriga vÄrdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt försÀmrar tillstÄndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning bÄde fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vÄrdar.SyfteSyftet Àr att undersöka anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet Àr en systematisk litteraturstudie och bÄde kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnds för att fÄ en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet bestÄr av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens pÄverkan pÄ relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka skiljde sig mycket Ät.

Bakgrund Inom palliativ vÄrd möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frÄgor relaterade till döden. Dock Àr det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frÄgor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjÀlpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frÄgor i möten med patienter som vÄrdas  i den palliativa vÄrdens sena fas.

Föreliggande uppsats Àr en systematisk litteraturöversikt som omfattar bÄde tolvstegsbehandling och sjÀlvhjÀlpsgrupper. Syftet med studien Àr att undersöka det befintliga kunskapslÀget gÀllande tolvstegsbehandling för alkohol- och drogmissbrukare. Litteraturstudiens intention Àr Àven att undersöka vilka erfarenheter och resultat sjÀlvhjÀlpsgrupper i form av Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner genererat för de klienter som deltagit i dessa grupper. Förhoppningen med litteraturöversikten Àr att vÀcka lÀsarens intresse sÄ att denne fÄr möjligheten till att erhÄlla en övergripande kunskapsbild av det aktuella omrÄdet. Litteraturöversiktens resultat presenteras i tabellform för att sedan tematiseras och syntetiseras i en analys.

Bakgrund: FörĂ€ldragruppsutbildning, arrangerad av barnhĂ€lsovĂ„rden, ska erbjudas alla nyblivna förĂ€ldrar. Region SkĂ„ne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur förĂ€ldragruppsutbildningen skall lĂ€ggas upp i syfte att fĂ„ en mer enhetlig förĂ€ldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagĂ„ngsmammors upplevelser av förĂ€ldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagĂ„ngsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.