Patienter med självskadebeteende är vanligt förekommande vid akutmottagningar i stora delar av världen. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors attityder till och faktorer som påverkar vård av patienter med självskadebeteende vid akutmottagning. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier av sjuksköterskors attityder: patienter var problematiska; vårda patienterna tills de blev fysiskt och medicinskt stabila; patienter med självskador kunde sedan göra självmordsförsök samt vill göra gott. Faktorer som upptäcktes var: ålder; kompetens, utbildning, yrkeserfarenhet; arbetsmiljö och livsåskådning.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Dagens sjuksköterskeutbildning går under akademisk skolning och omvårdnad ska enligt lagar och författningar grundas på vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och är därigenom ett bevis på hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frågeställningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvårdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar där resultatet visade att sjuksköterskans förutsättningar för implementering av evidens i omvårdnaden underlättades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Etologi betyder per definition läran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog är således en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen är öppen för tolkning och allmänheten harliten eller ingen kännedom om etolog som profession. Dessutom är inte titeln etologskyddad vilket innebär att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivån etologer emellan kan således variera, vilket bidrar till gemene mans dåligakännedom om etologer samt en något splittrad yrkeskår.

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt.

Störd sömn resulterar i otillfredsställda behov som fysiologiska behov, behoven av trygghet, samhörighet, uppskattning, utveckling och personlig tillväxt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva störd sömn på sjukhus ur patientperspektiv. Studien har baserats på 14 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och analyserades med en metod för systematisk översikt. Analysen resulterade i tre huvudgrupper: Faktorer relaterade till patienter, faktorer relaterade till den fysisk miljö, faktorer relaterade till sjukvårdspersonal. resultatet visade många omständigheter som störde sömnen bland patienter, t.ex.

SammanfattningKängurumetoden (KMC) innebär att bära nyfödda barn direkt mot en människas hud. Detta påverkar barnet på olika sätt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser med att vårda sitt nyfödda barn med kängurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet från tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som främst drabbar kvinnor mellan 15-24 år och det är cirka en % av världens befolkning som drabbas varje år. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvårdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förståelse. Detta kan resultera i att flickorna känner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjälpa dem att tillfriskna.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

AbstraktInledning: Det är en utmaning att arbeta prehospitalt, en ännu större utmaning är att arbeta med barn i denna miljö. Vid en allvarlig händelse ställs denna svårighet på sin spets och det blir tufft för alla drabbade. Det är motiverat att göra en undersökning på hur hanteringen av barn vid större händelser sker då barn är olik den vuxna patienten och bör behandlas därefter. Prehospitala riktlinjer och triageringssystem finns för stora skadehändelser där det dock fokuseras på standardiserade vuxna patienter. Det resulterar i att barnen kan bli felprioriterade eftersom barn har andra normalvärden än vuxna.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och åldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den äldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner människor som är över sextio år varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sällskapsdjur kan påverka äldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO där 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes.

Bakgrund: Närstående är ofta delaktiga i den palliativa omvårdnaden. Det kan vara en tid av oro, osäkerhet och maktlöshet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd från sjuksköterskan när en familjemedlem med cancer vårdas palliativt.Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbärande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet.Resultat: Närståendes behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgänglighet och information.Slutsats: När sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de närstående samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten.

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i västvärlden har de senaste 25 åren ökat och gått allt längre ned i åldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av såväl somatiska som psykosocial karaktär.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hälsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrån syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar på att problemet med övervikt måste ses ur flera perspektiv och åtgärdas från flera håll. Mönster som växte fram var: skolpersonalens interventioner, föräldrars interventioner, hälso- och sjukvårdspersonalens interventioner samt andra aktörers påverkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger på kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för en lyckad intervention.