I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var ocksÄ att undersöka om AMA hjÀlper dessa deltagare att motiveras och kunna ÄtervÀnda till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom omrÄdet har ofta fokuserat pÄ samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förvÀntningar pÄ och vÀrderingar av arbete. Motivation sÀgs vara pÄverkad utifrÄn sÄvÀl inre som yttre faktorer. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Becks teori om risksamhÀllet samt tvÄ motivationsteorier, dels en teori om förvÀntningar och dels en teori om sjÀlvbestÀmmande.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tÀnkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos mÀnniskor? Hur hanterar mÀnniskor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till mÀnniskor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades pÄ 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg Àr en naturlig reaktion pÄ en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, kÀnslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist pÄ kontroll som utlösande faktor, att acceptera och fÄ kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förstÄelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg Àr en smÀrtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor mÄste vara medveten om att den Àr normal, för att kunna ge en god omvÄrdnad..

Syftet med denna uppsats Àr att, genom filmanalyser, ta reda pÄ hur en reklamfilm för en hjÀlporganisation Àr uppbyggd och Àven att se om det finns dramaturgiska och bildmÀssiga drag som Àr speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgÄtt frÄn denna frÄgestÀllning: Vad Àr skillnaden pÄ en reklamfilm för en hjÀlporganisation och en informationsfilm om hemlösa mÀn i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser pÄ fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgÄtt ifrÄn semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det anvÀnds vÀldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

Syftet var att sammanstÀlla vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av tvÄ oberoende bedömare utifrÄn ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades dÀrefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gÀllande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebÀr att under en tid avsiktligen undvika intag av kaloririk föda. Ofta gÄr Àven kroppsaktiviteten till överdrift. Statistik visar pÄ att en procent av Sveriges befolkning i Äldrarna 13-30 har diagnosen. DÄ sjukdomen inte Àr ovanlig Àr det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och personernas upplevelse. Syfte: Personers upplevelse av att leva med anorexia nervosa.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

Övervikt och fetma Ă€r nĂ„got som kan pĂ„verka individens vĂ€lbefinnande negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstĂ€lla befintlig kunskap om hur viktnedgĂ„ng och vĂ€lbefinnande pĂ„verkas vid gastric bypass alternativt livsstilsförĂ€ndring, samt hur sjuksköterskan kan stödja individen i processen. Litteraturstudien har designats som en kunskapsöversikt med en systematisk sammanstĂ€llning av forskning inom omrĂ„det. Resultatet presenterades i fyra kategorier; ViktnedgĂ„ng genom gastric bypass respektive livsstilsförĂ€ndring, PĂ„verkan pĂ„ vĂ€lbefinnandet vid viktnedgĂ„ng, SpĂ€nningar mellan gamla och nya jaget, Sjuksköterskans roll och attityder. I resultatet framkom att individens fysiska förmĂ„ga ökade vid viktnedgĂ„ng.

VĂ„rat arbete visar hur man kan arbeta frĂ€mjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika anvĂ€ndningen bland ungdomar har ökat pĂ„ senare Ă„r. Vikten i detta arbete har lagts pĂ„ grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i lĂ„g Ă„lder Ă€r lĂ€ttare att pĂ„verka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet Ă€r ett utbildningspaket dĂ€r ungdomar fĂ„r lĂ€ra sig om kamratskap, lag- och rĂ€tt samt information om alkohol, narkotika och tobak.

HIV/AIDS Àr en virus sjukdom som omgÀrdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhÀllet i mÄnga fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssÀtt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvÄrden. I samhÀllet bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstÀnksamhet, skuldbelÀggande och rÀdsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvÄrden i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Ett sammanfattande arbete med genomförda utstÀllningsprojekt. HÀr berÀttas om en attityd till skapande inom fÀltet utstÀllningsarkitektur. Med ett stort intresse för och arbete med upplevelsebaserat lÀrande, utforskande via medverkande besökargrupper, utvecklande av utstÀllningsmediet, presenteras ett antal utstÀllningar via text och bild..

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, Àr en femte del yngre Àn 65 Är och 5 % Àr yngre Àn 55 Är. Efter stroke krÀvs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam Älder som insjuknar i stroke kan mindre Àn hÀlften ÄtervÀnda till förvÀrvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte Àr tillgodosedda gÀllande rehabilitering och ÄtergÄng till arbete. Syfte: Att kartlÀgga vad som pÄverkar yngre strokepatienters ÄtergÄng till arbete.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer upplever stöd och information frÄn vÄrden och nÀrstÄende. Resultaten i studien grundades pÄ 15 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar gjordes via Högskolan Dalarnas sökmotor Elin@dalarna och databaserna Blackwell synergy, Cinahl, Weiley och PubMed. Via granskningsmallar kvalitetsgranskades artiklarna, utgivna 1999-2009. Artiklarna var pÄ engelska och etiskt godkÀnda.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.