Höftfrakturer bland Àldre personer Àr en fruktad komplikation inom vÄrden. Utfallet av dessa frakturer var ofta dÄligt men det gÄr att förebygga. De flesta som drabbas av höftfrakturer Àr postmenopausala kvinnor med osteoporos. Syftet med vÄr studie var att sammanfatta omvÄrdnadsinterventioner som kan förebygga höftfrakturer hos Àldre kvinnor med osteoporos och trender inom omrÄdet. Metoden för vÄr studie var systematisk litteraturöversikt.

This report is a documentation of the workflow and the result of a project carried out by twostudents from the Royal Institute of Technology in collaboration with a company. The report isstructured in a chronological order and describes the methods and systems developed in theworkflow. The report shows how the project evolved from a study phase to the various proposals onthe concept solutions.The project aims to develop a systematic way of bonding two different kind of cardboard under fiveminutes. By conducting a general study about glue and its different forms it was possible to obtain abroad knowledge, which helped to choose the right substances to later use in testing on the differentcardboard materials in question. Glues's survey resulted in a list of different substances that wererelevant to the project.

I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösÀsongen.Observationerna anvÀnds till exempel för att Ärsvis avgöra maximalt snödjup, snötÀckets första ochsista dag samt antal dygn med snötÀcke pÄ olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmÀtningarmanuellt med en enkel mÀtpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömÀtare kan automatiserade snödjupsmÀtningar utföras med bÀttre upplösning i bÄdetiden och rummet vilket dÀrmed ger bÀttre uppfattning av snöns tillvÀxt, hopsjunkning samtsmÀltning och innebÀr att alla signifikanta förÀndringar i snötÀcket garanterat kommer observeras.I denna utvÀrdering har en jÀmförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmÀtningarutförda parallellt pÄ samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvÀrderats Àr enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mÀtstation vidUppsala universitet. Vid mÀtstationen görs Àven manuella snödjupsmÀtningar en gÄng per dag.

PÄ senare tid har det skett en svag ökning av antalet manliga sjuksköterskor inom hÀlso- och sjukvÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av manliga sjuksköterskors omvÄrdnad och kollegors uppfattningar om manliga sjuksköterskor. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilken resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest, kvalitativ innehÄllsanalys. FrÄgestÀllningen, hur upplever patienter manliga sjuksköterskors omvÄrdnad? besvarades med kategorierna: Att vara obekvÀm och begrÀnsad i kommunikationen, att föredra och uppskatta, att det inte Àr nÄgon skillnad.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lÀrande och krÀver samordning mellan universitet och vÄrdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lÀrande Àr inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förstÄelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om mÄluppfyllelse gÀllande hÀlsofrÀmjande arbete, vid VFU i primÀrvÄrden. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design anvÀndes med fenomenografisk ansats.

Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control pÄverkas av arbetslöshet. Personlighet mÀts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen Àr att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och lÄngtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. FrÄgeformulÀr innehÄllande pÄstÄende om ovanstÄende faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp lÄngtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna.

Varje Är avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter Àr en av grundpelarna inom den palliativa vÄrden och utgör ett viktigt verktyg i omvÄrdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar och visade att pÄverkande faktorer var sjuksköterskans förhÄllningssÀtt till kommunikation, förhÄllningssÀtt till döden och religiösa uppfattning, rÀdsla för att göra patienten upprörd och frÄnta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

Aktivitetsgarantin Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti Är 2000. I den hÀr uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt pÄ sannolikheten att erhÄlla arbete. För att utvÀrdera den genomsnittliga effekten anvÀnds en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten Àr nÄgot varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete Àr svÄrt att finna. DÀremot visar det sig att om arbetslösheten fortgÄr under Ätminstone 6 mÄnader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin..

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en fördjupad insikt i en lÀrares arbete, och fÄ kunskap om hur stress och utbrÀndhet kan pÄverka arbetet som lÀrare. För att fÄ denna förstÄelse har jag intervjuat en manlig lÀrare, Ove. Han har arbetat som lÀrare i fyrtio Är. Genom att anvÀnda mig utav livsberÀttelsemetoden har jag fÄtt tagit del av hans erfarenheter. I hans berÀttelse framkommer det att stress var inledningsvis nÄgot som var positivt för hans arbete.

Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

Syftet med forskningen Àr att ta reda pÄ hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att fÄr svar pÄ syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I tvÄ dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och dÀrefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet sÄ teorilöst som möjligt för att lÀsaren skall fÄ en helhetsförstÄelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter Àr bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrÄgor, lönekartlÀggning, ekonomi samt hjÀlpa övriga anstÀllda i olika frÄgor inom det personaladministrativa omrÄdet.

Den fysiska aktiviteten bland motionÀrer Àr allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein Àr de mest anvÀnda kosttillskotten och anvÀnds i syfte att öka muskeltillvÀxt och pÄskynda ÄterhÀmtning efter trÀning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhÀlsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter anvÀndes i analysen.

Ångest och oro Ă€r vanligt förekommande hos personer som vĂ„rdas palliativt och det kan ge upphov till sĂ€mre livskvalitet. Det Ă€r viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra Ă„ngestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att anvĂ€nda icke farmakologiska interventioner för att lindra Ă„ngest och oro patienter som vĂ„rdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan pĂ„ Ă„ngest och oro hos patienter som vĂ„rdas palliativt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gÀllande att lÀraren vid utvecklingssamtalet skall i en framÄtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nÄ mÄlen, har varit ett stöd för lÀrarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete pÄ deras respektive skolor. UtifrÄn resultatet av intervjuer med lÀrare och skolledare pÄ tvÄ skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vÄr slutsats. Det finns inget svar som Àr gemensamt för alla, tvÄ av lÀrarna anser inte att tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem nÄgot nÀr det gÀller deras arbetssÀtt medan de andra tycker att det hjÀlpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera pÄ vÀrldsdelar med en större relativ andel av remitteringar Àn Afrika, sÀrskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har pÄ ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika Àr ett relativt outforskat Àmne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har pÄ fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ samt ekonomisk utveckling pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ. Forskningsöversikten Àr en metod som anvÀnds för att sammanfatta och utvÀrdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ men bidrar till en ökad ojÀmlikhet i inkomster.