Bakgrund: Stroke drabbar 30000 personer Ärligen och cirka 12000 fÄr afasi till följd av stroke. Vid afasi blir den verbala kommunikationen bristfÀllig. Detta kan leda till försvÄrad kommunikationsmöjlighet mellan patienten och sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa olika sÀtt att underlÀtta kommunikationen i vÄrdsituationer för patienter som har drabbats av expressiv afasi till följd av en stroke.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, dÀr sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var etiskt granskade och kvalitetsgranskades utifrÄn en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008). Analysen gjordes utifrÄn Lundman och HÀllgren- Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman; kontaktskapande, trygghet och sprÄkrehabilitering.

Det har under senare Är flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hÀvdar att Public Service Àr en förÄldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ÀndÄ skulle hÄlla en hög kvalitet. Andra dÀremot menar att Public Service idag Àr ?viktigare Àn nÄgonsin?. Vad man Àn tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar Àmnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Höftabduktorerna har en viktig funktion för nedre extremitet dÄ muskelgruppen hjÀlper till att bibehÄlla bÀckenet i rÀtt position för att motverka adduktion och inÄtrotation av höften. Svaga höftabduktorer har pÄvisats hos personer med smÀrttillstÄnd, sÄsom patellofemoralt smÀrtsyndrom, knÀartros och tractus iliotibialissyndrom. Om höftabduktorerna har betydande roll vid rehabilitering av dessa smÀrttillstÄnd bör interventionen uppmÀrksammas inom det sjukgymnastiska omrÄdet. Syftet med studien var att se vid vilka smÀrttillstÄnd i och kring knÀleden det gjorts interventionsstudier innefattande styrketrÀning av höftabduktorerna och dÀrefter se till effekten pÄ smÀrtupplevelse vid rehabilitering. Studien var en systematisk litteraturstudie.

Existerar det en spÀnning mellan frihet och jÀmlikhet som omöjliggör att bÄda vÀrdena kan realiseras fullt ut i ett samhÀlle? Kan ett samhÀlle vara fritt och jÀmlikt samtidigt eller mÄste ett av dessa vÀrden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de Àr förenliga förutsatt att de tolkas pÄ ett adekvat sÀtt....

BakgrundPostoperativ smÀrta Àr ett Äterkommande fenomen trots mÀngden av tillgÀngliga behandlingsmetoder. OtillrÀcklig eller utebliven postoperativ smÀrtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vÄrdtiden lÀngre Àn nödvÀndigt för patienten. Den förlÀngda vÄrdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling av patienter som vÄrdas pÄ sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smÀrtbehandling sammanstÀllts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvÄ teman med tvÄ kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. UnderlÀttande faktorer med kategorier VÄrdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smÀrtbehandlingen dÄ det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann frÄn sjÀlva behandlingen.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Syftet med studien var att beskriva pÄ vilka sÀtt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i sÄ fall hur det pÄverkar utförandet av aktivitet.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli pÄverkad av dess inverkan dÄ MS inkrÀktade pÄ mÄnga omrÄden i en persons liv. Den variation pÄ symptom som följer med MS begrÀnsade och hade negativ pÄverkan pÄ aktivitet, sysselsÀttning och vÀlmÄende. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sÀtt att hantera sina svÄrigheter pÄ.

Sjuksköterskan bör vid omvÄrdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tÀnka holistiskt sÄ att smÀrttecken kan ses och tolkas utifrÄn patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssÀtt kan sjuksköterskan identifiera smÀrta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmÄga.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smÀrta hos patienter med avancerad demenssjukdom.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr databaserna Cinahl och Pubmed anvÀnts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som dÀrefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförÀndringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppssprÄk, kommunikation och kunskap.Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smÀrtuttryck hos patienterna med demenssjukdom.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

NÀr en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smÀrta om hon Àr för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpÄ risken för smÀrtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen ocksÄ medför en ökad risk för postoperativa biverkningar sÄsom illamÄende, krÀkning och trötthet skulle det vara av vÀrde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smÀrtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat pÄ smÀrthÀmmande effekter pÄ vakna patienter bÄde under och efter operation.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jÀmfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sÀttas i relation till dÄlig kosthÄllning. Syftet med studien var dÀrför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jÀmföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var ocksÄ att beskriva vilka interventioner som utförts för att förÀndra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hÀlsofrÀmjandeintervention anvÀndes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie dÀr sökning efter artiklar skedde bÄde systematiskt via databaser och manuellt.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva hur cirka 75 elever i Ärskurs Ätta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en Àmnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lÀrandeprocess inom ÀmnesomrÄdet hÄllbar utveckling och hÄllbar livsstil utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehÄller insamlad data i form av en Àmnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning dÀr hela processen frÄn början till slut har vÀgts in genom 12 studiemotiverade elevers berÀttelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgÄende gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gÄng. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lÀrandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med pÄ ÀmnesomrÄdets bana nÀr de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde dÄ att de fick mer tid till att fördjupa och befÀsta sina kunskaper.

MÀn som utsatts för sexuellt vÄld Àr ett Àmne som erhÄller lite uppmÀrksamhet bÄde inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framstÀllning av sexuellt vÄldsutsatta mÀn har sÄ vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primÀra syfte var att undersöka hur mÀn som utsatts för sexuellt vÄld framstÀlls i skriven media. Jag ville se huruvida media bekrÀftar eller förkastar de sociala myterna kring Àmnet. Vidare sÄ var mÄlet med studien att ytterligare belysa Àmnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förstÄelsen och kunskapen för Àmnet.

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.