Föreliggande uppsats Àr en systematisk litteraturöversikt som omfattar bÄde tolvstegsbehandling och sjÀlvhjÀlpsgrupper. Syftet med studien Àr att undersöka det befintliga kunskapslÀget gÀllande tolvstegsbehandling för alkohol- och drogmissbrukare. Litteraturstudiens intention Àr Àven att undersöka vilka erfarenheter och resultat sjÀlvhjÀlpsgrupper i form av Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner genererat för de klienter som deltagit i dessa grupper. Förhoppningen med litteraturöversikten Àr att vÀcka lÀsarens intresse sÄ att denne fÄr möjligheten till att erhÄlla en övergripande kunskapsbild av det aktuella omrÄdet. Litteraturöversiktens resultat presenteras i tabellform för att sedan tematiseras och syntetiseras i en analys.

Inom vÄrden har vÄld blivit vanligare och Àr ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt Àr dÀrför att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som anvÀnds i mötet med vÄldsamma och aggressiva patienter samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som tillÀmpas för att förebygga aggression och vÄld inom vÄrden.. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO, vilket resulterade i 12 valda artiklar som kvalitetsgranskades. Analysen resulterade i sex kategorier; KÀnnedom om patienten, Medvetandegöra attityder och förhÄllningssÀtt, Bemöta patienten med respekt och bevara vÀrdighet, FrÀmja god social och fysisk miljö, Identifiera tidiga varningstecken och Arbeta preventivt.

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketrÀna och hur detta motiveras.1. Vilken trÀningsmodell ger enligt de genomgÄngna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketrÀningsmodellerna Ät för pojkar resp. flickor?3.

Bakgrund:Att drabbas av venösa bensÄr kan innebÀra lidande som kan pÄverka patientens hÀlsa och livskvalitet. SÄren som ofta Àr svÄrlÀkta gör att patienten behöver vÄrd i form av frekventa omlÀggningar. I denna vÄrdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar pÄ sÄren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag pÄverkas av att leva med venösa bensÄr. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar anvÀndes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar.

Bakgrund: Hemodialys som kontinuerlig behandling krÀvs för överlevnaden av patienter med allvarlig kronisk njursvikt. De teoretiska referensramarna som anvÀndes var Katie Erikssons teori om den lidande mÀnniskan samt livsvÀrldsteorin. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att leva med hemodialys relaterat till kronisk njursvikt. Metod: Studien som var en systematisk litteraturstudie baserades pÄ nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl.

UtgÄngspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvÄdelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehÄll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanstÀllning av sjÀlvrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del pÄ att egenkontroll Àr ett medvetet beteende och dÀrför lÀttast att rapportera.

Cancer Àr en sjukdom som drabbar mÄnga personer. Diagnos och behandling leder ofta till ett stort lidande, sÄ vÀl fysiskt som psykiskt, dÀr speciellt smÀrta Àr ett vanligt problem. Den traditionella vÄrden kan kompletteras med andra metoder, till exempel taktil massage, för att nÄ bÀttre lindring av lidandet. Syftet med denna studie var dÀrför att sammanstÀlla vilka effekter anvÀndning av taktil massage har hos personer med smÀrta orsakat av cancersjukdom. Detta genom frÄgestÀllningarna vilka effekter finns beskrivna avseende smÀrta vid anvÀndning av taktil massage hos personer med cancersjukdom och vilka övriga effekter Àr beskrivna vid anvÀndning av taktil massage hos personer med smÀrta vid cancersjukdom.

Ledarskap Àr en del av sjuksköterskans dagliga omvÄrdnadsarbete. Ledarskapet pÄverkar inte bara arbetsgruppen utan Àven patienten och ska alltid utgÄ frÄn dennes behov. Syftet med denna studie var att, ur ett patientperspektiv, sammanstÀlla kunskap hur sjuksköterskans transformella ledarskap pÄverkar omvÄrdnaden. Metoden som anvÀndes till denna studie var att skapa en systematisk litteraturöversikt över samlad kunskap inom omrÄdet. För att hitta artiklar till studien har en systematisk litteratursökning gjorts i tre databaser.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa Àr en Àtstörning som drabbar frÀmst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa pÄverkar personen bÄde fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. NÀrstÄende involveras i denna sjukdom och ÄsidosÀttas ibland i vÄrdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med faststÀlld diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehÄllsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrÄn dessa framkom tvÄ huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga Àr: PÄfrestning för nÀrstÄende och nÀrstÄendes upplevelse av vÄrden. MÄnga av de nÀrstÄende som ingick i studierna upplevde stor pÄfrestning av att vÄrda en person med Anorexia Nervosa.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser nĂ€r en familjemedlem Ă€r drabbad av Anorexia Nervosa (AN). Metod: Systematisk litteraturstudie anvĂ€ndes som metod. Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar identifierades; fyra av dessa var kvalitativa och fyra var kvantitativa. En innehĂ„llsanalys utfördes pĂ„ de kvalitativa artiklarna för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat och en metaanalys anvĂ€ndes till de kvantitativa artiklarna.

Bakgrund: Palliativ vÄrd utförs i hela vÄrdkedjan, frÄn hemsjukvÄrd till specialistvÄrd pÄ institution. Palliativ vÄrd bygger pÄ en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vÄrd dÀr patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie frÀmst baserad pÄ metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet vÀxte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, övervÀldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vÄrd genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förstÄelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lÀttare hantera och delta i sin vÄrd. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara dÄ patienterna upplevde sig förbisedda av vÄrdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede gÄr inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrÄn en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den Àr..

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

En stor del av sjuksköterskans arbete innebÀr att ge information till patienter och anhöriga. MÄnga patienter befinner sig i nÄgon form av kris vilket försvÄrar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar frÄn databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende pÄ vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.

Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalf?rdelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.