Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

MÄlet med detta arbete Àr att hitta en lÀmplig lösning för lastsimulering vid test av bussar.Projektet utfördes i samarbete med LaxÄ Special Vehicles (LSV) som ska bygga entestbuss Ät Scania.Scania har tidigare en testbuss med ett lastsystem som ska bytas ut nÀr det ska byggasen ny testbuss. Uppgiften i detta arbete blir att ta fram och utveckla ett helt nytt lastsystemför den nya testbussen. Information om den buss som ska byggas har samlats in ochutifrÄn detta har via brainstorming framkommit flera möjliga lösningar som sedan harutvÀrderats.Metodiken som projektet arbetat efter Àr systematisk konstruktion enligt Johannesson,Persson och Pettersson (2004). Denna metod kan delas in i fem steg,Produktspecifikation, Konceptgenerering, UtvÀrdera koncept, Detaljkonstruktion ochslutkonstruktion.Det lastsystem som Scania anvÀnder idag har nÄgra nackdelar, bland annat att det ÀrbesvÀrligt att stÀlla om systemet frÄn ett lastlÀge till ett annat. Samt att det under vinternÀr problem med att systemet fryser dÄ systemet anvÀnder sig utav vatten somviktmedium.Ett av de lösningskoncept som tagits fram valdes att arbeta vidare med till enslutkonstruktion.

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ vad SprÄktimmen Àr och vilka erfarenheter nÄgra förskollÀrare och 1-7 lÀrare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte Àr att lÄta de bÄda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och Äsikter om SprÄktimmen och vilka mÄl de har med sin lÀs- och skrivundervisning.Arbetet bygger pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar med en grupp förskollÀrare och 1-7 lÀrare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att SprÄktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad lÀs- och skrivundervisning. Det framkom ocksÄ att förskollÀrarna och 1-7 lÀrarna var över lag samstÀmmiga nÀr det gÀllde uppfattningar om lÀs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollÀrarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lÀrarna lÀgger mer vikt vid systematisk trÀning av fÀrdigheter.

VÄr Äldrande befolkning har ett ökande behov av vÄrdande för att upprÀtthÄlla sitt vÀlbefinnande. Kanske kan djur anvÀndas som en del av vÄrdandet för att frÀmja boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden. Bakgrund: Historiskt har djur oftast anvÀnts inom psykiatrin och dÄ framförallt i vÄrden av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sÀllskapsdjur inom ÀldrevÄrden och mycket forskning publicerades, som pekade pÄ hÀlsofrÀmjande effekter av djurassisterat vÄrdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vÄrdande kan ha pÄ boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden.

Denna rapport behandlar examensarbetet ?Utveckling av nya generationens stÀdvagn? och Àr en avslutning pÄ civilingenjörsutbildningen ergonomisk design och produktion. Arbetet omfattar 20 högskolepoÀng och har strÀckt sig över perioden september 2005 t.o.m mars 2006. Syftet med uppgiften var att göra en grundlig anvÀndaranalys av Nilfisk- Advance S-vagn och omvandla den till en kravspecifikation för en ny S-vagn samt att ta fram ett koncept dÀr ett förslag pÄ lösning presenteras. Arbetet Àr utfört enligt metoden systematisk problembehandling, dÀr en viktig del ligger i att bestÀmma slutanvÀndarens behov.

Bakgrund: Det Àr viktigt att stöd för dementa finns nÀra eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohÀlsa. OhÀlsa i detta avseende innebÀr bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat pÄ att djur kan ha lugnande effekter pÄ demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt pÄ terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli pÄverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades frÄn databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbÀttringar sÄgs gÀllande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hÀlsa utifrÄn kategorierna ? emotionell pÄverkan, förmÄga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Personer med psykisk ohÀlsa behöver ibland vÄrdas mot sin vilja för att de inte kan ta stÀllning till sitt vÄrdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stÀrka autonomin hos personer med psykisk ohÀlsa. Det kan innebÀra att utföra tvÄngsÄtgÀrder som bÀltesfixering och medicinering eller att bara neka nÄgon att lÀmna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄtgÀrder i psykiatrisk vÄrd. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och anvÀnt kvalitativ metod med manifest innehÄllsanalys.

Bakgrund: VÄrdpersonal som vÄrdar isolerade patienter kan kÀnna en viss rÀdsla för att sjÀlva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rÀdsla kan uppstÄ till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvÀrra upplevelsen hos patienten som hÄlls isolerad. Problem: Patienter som vÄrdas isolerat pÄverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vÄrdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vÄrd behövs en bÀttre förstÄelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvÄrd. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvÄrd.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehÄllsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever Àven att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Sömnen Àr viktig för mÀnniskans upplevelse av hÀlsa och nÄgot som ofta pÄverkas i samband med sjukdom. Sömnproblem Àr mycket vanligt, speciellt bland Àldre personer, kan i sin tur skada hÀlsan bÄde fysiskt och psykiskt. Att ha kunskaper i omvÄrdnadsinterventioner som frÀmjar sömn innebÀr en möjlighet att hjÀlpa personer med sömnproblem och dÀrmed öka deras vÀlbefinnande. DÀrför Àr kunskaper om sömn och vila nödvÀndiga inom omvÄrdnad. Syftet med studien var att identifiera olika omvÄrdnadsinterventioner som kan anvÀndas vid sömnproblem hos Àldre personer med och utan demens.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Bakgrund: I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hÀlsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att kunna upptÀcka och behandla bröstcancer pÄ ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter kring mammografi-undersökningar. En metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanstÀlla kunskap frÄn vetenskaplig litteratur genomfördes. MÄlet med den systematiska översikten var att försöka fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt av var forskningen för nÀrvarande befinner sig inom omrÄdet.

Bakgrund: VÄldsbrott Àr i Sverige ett ökande samhÀllsproblem och en angelÀgenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet sÄvÀl som hÀlso- och sjukvÄrd. Att utsÀttas för vÄldsbrott pÄverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krÀvs för att omvÄrdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och fÀrdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvÄrdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av bÄde kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de tvÄ viktigaste primÀra behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rÀdsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhÀndertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.