Palliativ vård ska sträva mot förbättrad livskvalitet och lindrat lidande för personer som står inför livets slut. För att undvika brister inom palliativ vård är det viktigt att utveckling sker. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av palliativ cancervård i hemmet. En litteratursökning gjordes som resulterade i 17 vetenskapliga studier. Dessa analyserades sedan med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Utifrån kraven på kortare vårdtider är det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstämmer med deras behov av aktivitetsförmåga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmåga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män i åldern 59-83 år. Datainsamlingen genomfördes genom två fokusgrupp-intervjuer där öppna intervjufrågor användes.

Syfte med studie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvårdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hämtat från databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vårda cancerpatienter i hemmet.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation. Studien innehåller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag också har för avsikt att jämföra kvinnornas och männens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Idag blir det allt vanligare att en döende människa tillbringar sin sista tid i hemmet där de närstående ansvarar för en stor del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en döende person i hemmet. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vårda är krävande och innebär stora förändringar, att vilja vårda trots begränsningar och uppoffringar, att få och att sakna stöd, hjälp och information, att uppleva svåra känslor och leva med det oförutsägbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att känna stolthet och att glädjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att närstående är i stort behov av stöd, hjälp och information för att klara av den många gånger svåra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvårdnadsinterventioner samt målsättningen med den palliativa hemsjukvården och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, närstående och den sjuke kan förbättras.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation.

Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad föräldrar och lärare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ämnesområdet, i denna del tas bland annat upp läroplanens riktlinjer inom undersökningsområdet. I arbetets empiriska del redogör vi för våra undersökningar. Dessa genomfördes med enkäter till en grupp föräldrar och intervjuer med två lärare.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad..

I dagens samhälle bor många svårt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sättas i en svår situation, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att få kunskap och förståelse för hur personer som har närstående som vårdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en närstående som vårdas i hemmet. Sex personer som hade en närstående som vårdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation.