Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.

I dagens samhälle har en del av den kvalificerade vården flyttat från sjukhusen och in i hemmen. Det innebär ökade krav på både närstående och den kommunala hemsjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva närståendes erfarenheter av vård i hemmet. Det är en vårdvetenskaplig kvalitativ studie utifrån en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en västsvensk kommun valde ut närstående till patienter med kommunal hemsjukvård, vilka tillfrågades om deltagande.

Bakgrund: Ett växande antal svårt cancersjuka människor föredrar att vårdas i hemmet. Närstående är en självklar del av modern palliativ vård, och det är en central uppgift för den palliativa vården att stödja även dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd vid vård i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar använts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att närstående hade behov av stöd i den vårdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

Syftet med studien var att identifiera de faktorer i litteraturen som kan bidra till ökad följsamhet och som kan underlätta implementeringen vid tillämpningen av fallförebyggande träningsinterventioner som genomförs i hemmet. Metoden som valdes för att besvara syftet var beskrivande litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i två omgångar i databasen PRIMO. Litteratur hittades också genom manuell sekundär sökning. Totalt inkluderades 16 studier.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? - Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom blir även de anhöriga berörda. Anhörigvårdares hjälpinsatser till närstående har fått en allt större betydelse för vården och omsorgen av äldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvårdare i form av information, rådgivning och undervisning är det betydelsefullt att öka förståelsen för hur anhörigvårdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt och baserades på kvalitativa studier.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Bakgrund: Äldreomsorg berör många och i takt med att den äldre befolkningen ökar kommer kraven på äldreomsorg bli allt större. Delaktighet är ett villkor för hälsosamt åldrande, en grundläggande förutsättning för att uppleva god hälsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De äldre upplevde delaktighet som bristande på många sätt i samband med vård i hemmet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

Bakgrund: De senaste åren har palliativ vård i hemmen blivit mer vanlig, viljan att få stanna hemma den sista tiden kan bli lättare om tillgång till sjukhusvård finns tillgänglig vid försämring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön påverkar individen på olika sätt. Detta nämner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vården i hemmet ur patientens och närståendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av utomhusaktiviteter hos personer över 75 år som bor i det egna hemmet. För att besvara studiens syfte genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier var att deltagarna i studien skulle vara över 75 år, bo i det egna hemmet, ej ha kognitiva nedsättningar samt att de talade svenska. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Göra som de gjort tidigare?, ?Fysisk miljö och årstider som begränsande faktor? och ?Att vara delaktig och interagera med andra?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om staten Marocko är skyldig till att arbetande marockanska flickors rätt till utbildnings kränks genom otillräckliga åtgärder mot barnarbete i hemmet. Obligatorisk och gratis grundskoleutbildning är garanterad i marockansk lag, men denna uppsats visar att det i praktiken förekommer ekonomiska och sociala hinder för marockanska flickor att gå i skolan. Brist på utbildning är en bidragande faktor till att flickor rekryteras till barnarbete i hemmet och möjligheten att gå i skolan reduceras ytterligare för flickor som arbetar som hushållsarbetande barn.Mina slutsatser är att den marockanska regeringen måste införa en reglering av antalet arbetstimmar för hushållsarbetande barn om det ska finnas en möjlighet för flickorna att gå i grundskolan. Det krävs också resurser, politisk vilja och en effektiv implementering av lagar för att minska förekomsten av barnarbete i hemmet och förverkliga hushållsarbetande barns rätt till utbildning..

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.