Upplevelsen att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar makarna på en mängd olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de anhörigas upplevelser av att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i 6 kategorier: Att känna glädje och tacksamhet, Att vårda är en plikt och ett ansvarstagande, Att känna sig ensam, osäker och frustrerad, Att sakna ömsesidigheten, Att känna sig utmattad och ha behov av stöd och avlastning samt Att ta en dag i taget även om framtiden känns oviss. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har en god beredskap för att möta denna allt växande grupp av människor för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. I vår undersökning har vi tittat närmare på hur förskolepersonalen arbetar för att främja samarbetet och föräldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har även valt att titta på hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhållningssätt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhållningssätt i form av föräldrasamverkan på förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan. Min frågeställning är: Vad läser barn hemma? Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust? Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka närståendes upplevelser av att vårda en anhörig vid livets slut i hemmet. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier. Att hemmet och sättet att leva förändras: Att vara hjälplös när den sjuke personen lider och försämras: Att vara ensam och inte ha stöd: Att få styrka av att vara tillsammans: Att känna oro inför den kommande förlusten. Resultatet visade att närstående behöver få både praktiskt och emotionellt stöd. Dessutom hade närstående behov av att få information och bli delaktiga i vården..

Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd..

Syftet med denna studie var att utifrån litteraturen undersöka vilka åtgärder arbetsterapeuter utför i hemmet för personer med stroke samt om dessa åtgärder påvisar någon förbättring i aktivitetsutförande. En forskningsöversikt gjordes och studier söktes på olika databaser. Elva studier valdes ut och dessa analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som redskap vid analysen användes Fishers arbetsterapeutiska metoder för intervention. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska åtgärderna endast kunde hänföras till en av interventionsmetoderna, Adaptiv och kompensatorisk aktivitet.

Bakgrund: Antalet äldre som drabbas av demenssjukdom i Sverige ökar och därmed antalet anhörigvårdare. Demenssjukdom är en progressiv sjukdom och går inte att bota. Anhörigvårdare upplever en förändrad livssituation och ökande påfrestning när de vårdar en närstående med demenssjukdom i hemmet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva maka/makes eller sambos upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där nio vetenskapliga artiklar analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Anhörigvårdarnas liv förändrades av att vårda en närstående med demenssjukdom. Relationer och roller påverkades av den demenssjukes allt större vårdbehov men även av hur deras relation varit tidigare. Anhörigvårdarna använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att hantera sin vardag och skapa en känsla av kontroll.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.