Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU?s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005.

Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmerskolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföreträdare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa sede olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varitatt sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som säger att företags val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Studien genomfördes på företag i branschen för metallvarutillverkning inom Norrbottenslän genom telefonenkäter och räkenskapsanalys.

Riskkapitalinvesteringar är ett relativt nytt fenomen som uppstått under de senaste årtionden och är ett sätt för bolag att få in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tämligen hög avkastning om projektet går som förutsett. Studien gick ut på att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes även en observation på vilka påverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har på investeringsprojekten.Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jämförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde på att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse.

Denna undersökning har till syfte att belysa hur lärare i idrott och hälsa ser på sin arbetsmiljö och hur individens bakgrund och nuvarande livsstil ser ut, samt vilken betydelse detta har för yrkesutövningen Undersökningen syftar även till att uppmärksamma på vilka sätt dessa id-rottslärare arbetar för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Dessutom under-söks om det finns några upplevda skillnader i arbetsmiljön bland de tillfrågade idrottslärarna med längre respektive kortare yrkeserfarenhet. I studien används en kvalitativ metod, för att fördjupa uppfattningen av frågeställningarna. Semi-strukturerade intervjuer används som ett metodverktyg för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyseras utifrån Bourdieus (1993) teori om habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Crowdfunding är en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sätt innebär crowdfunding att en projektägare vänder sig till allmänheten, det vill säga en större krets finansiärer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. Föremålet för den här uppsatsen har främst varit den form som baseras på ägarkapital, här kallat crowdequity, och den svenska rättens inverkan på finansieringsformen.

In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning.

Finns det bättre eller sämre musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om musikkritiker som skriver musikrecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om musik kan sägas ingå i ett ?spel? som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om maktpositioner inom musikkritikens område. Dessa maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område.

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.