Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ?jihad? och "heligt krig" och svara pÄ ifall dessa begrepp kunde anvÀndas för att rÀttfÀrdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns nÄgon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns Ätminstone tvÄ sÀtt att tolka det pÄ, samt att vÄld genom jihad kan rÀttfÀrdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext. .

Följande studie Àr kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam portrÀtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De lÀroböcker som utgör studiens material Àr alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan vÀstvÀrlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala förestÀllningar i allra högsta grad Àr levande i lÀroböckerna muslimska kvinnoportrÀtt.

I vÄr utbildning till lÀrare inom vÄrd, hÀlsa och omsorg mötte vi i vÄr verksamhetsförlagda utbildning mÄnga elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en mÄnad varje Är vilket innebar att dessa elever inte kunde Àta eller dricka nÀr de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva nÄgra muslimska kvinnors upplevelser av att studera pÄ omvÄrdnadsprogrammet under fastemÄnaden ramadan. Som undersökningsmetod anvÀndes en allmÀn kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vÄrt material.

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för vÀstvÀrldens allmÀnna syn pÄ muslimer och islam och dÀrefter kontrastera den bilden med hur muslimer sjÀlva vÀljer att bli portrÀtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie Àr mer Àn bara en komediserie, hur verkar den dÄ för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar Àr den tÀnkt att bekÀmpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de Ätta avsnitten i seriens första sÀsong och kunde dÀrmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvÀrldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framstÀller islam och dess utövare som en fredlig religion, en mÄngfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i stÀndig förÀndring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

There are over 1,5 billion Muslims living on earth and the religion is one of the worldÂŽs most increasing. Sweden is a country with a cultural diversity where about 300 000 Muslims lived in 1999. Today, the requirement for knowledge about caring for Muslims and the need of culturally competent nursing care are increasing.The aim of this study was to define cultural factors which the nurse has to recognize to be able to give culturally competent care to the Muslim patient. The method that has been used was a The Sunrise Model, which illustrates LeiningerÂŽs theory of culture care diversity and universality, provides a theoretical framework for the study. The results are presented on the basis of LeiningerÂŽs three cultural factors; cultural values, beliefs and lifeways.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor sjÀlva ser pÄ bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bÀr slöja men Àven kvinnor som inte bÀr slöja. Flera kvinnor som valt att bÀra slöja beskriver grupptryck frÄn omgivningen som en stark pÄverkansfaktor. MÀnniskor i byn kan titta snett pÄ dem om de inte har börjat anvÀnda slöja vid en viss Älder. TrettioÄrsÄldern verkade vara en lagom Älder för att börja anvÀnda slöja.

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

Denna examensuppsats har undersökt hur lÀroböcker i Àmnet historia för den svenska gymnasieskolan har framstÀllt USA:s War on terror mellan Ären 2003-2011. UtgÄngspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att prÀglas av krig mellan civilisationer, och att den vÀsterlÀndska och den muslimska civilisationen Àr tvÄ helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frÄgestÀllning löd: Hur framstÀlls USA:s War on terror i lÀroböcker i historia och överensstÀmmer lÀroböckernas framstÀllning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem lÀroböcker undersöktes utifrÄn tre kriterier, jÀmn Ärsfördelning, olika förlag och olika författare.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

The purpose of this study is to examine how two Muslim feminists perceive themselves to betreated by the Swedish majority society and within the secular feminist movement. Thesurvey was conducted using qualitative method with a total of two interviews. For the study'stheoretical perspectives, I have used postcolonialism and postcolonial feminism. The result ofthe survey and the analysis show that the informants say that they face an image of Muslimwomen as considered being under oppression. The informants believe that this stereotypicalimage has its origin from the colonial period.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Ur ett marknads- och kulturperspektiv, utforska vilken exportstrategi företaget Ultra Tan bör anvÀnda sig av för att öka sin försÀljning pÄ marknaden i Förenade Arabemiraten.Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi utfört intervjuer med ett huvudföretag och andra svenska företag inom den aktuella sektorn som agerar pÄ marknaden i Förenade Arabemiraten. I arbetet ingÄr huvudföretaget Ultra Tan och andra svenska hÀlso och kosmetikföretag som agerar pÄ marknaden i Förenade Arabemiraten.De teoriomrÄden vÄr uppsats utgÄr ifrÄn Àr huvudsakligen tillvÀgagÄngssÀtt vid utlandsetableringar, kulturella skillnader mellan vÀsterlÀndska och muslimska lÀnder.Empirin utgör en sammanstÀllning av svaren frÄn de intervjuade företagen i frÄga, samt sekundÀr data.Vi rekommenderar Ultra Tan att ta upp kontakten med Madi international och inleda direkt försÀljning genom denna externa distributör..

Detta Àr en undersökning som tar upp hur en orientalistisk mediediskurs med ett polariserat synsÀtt kan ta sig uttryck i svensk medierapportering i samband med terrorattentaten i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli 2005. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn tvÄ av Sveriges ledande dagstidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi utgÄr ifrÄn Edward Saids postkoloniala teori om orientalism, som menar att vÀsterlÀndsk media angÄende muslimer och islam genomsyras av ett synsÀtt som betonar VÀst som "vi" och den muslimska vÀrlden som "de andra". Undersökningen ger exempel pÄ hur en diskurs som kan anses inspirerad av orientalism kan ta sig uttryck inom svensk medierapportering..

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i tvÄ muslimska lÀnder, Iran och Turkiet, och pÄ sÄ sÀtt ge förstÄelse för hur religion och kultur kan pÄverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter sÀger oss att sex- och samlevnadsundervisningen pÄ mÄngkulturella skolor i Sverige bÀddar för konflikter dÄ invandrarförÀldrars vÀrderingar inte stÀmmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fÀltarbete i de bÄda lÀnderna och intervjuat lÀrare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien Àr i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive lÀnderna. DÀrtill uppenbarades ?tabuomrÄden? inom ÀmnesinnehÄllet.