16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur individer med muslimsk tro ser pÄ sin egen livssituation i det svenska samhÀllet, utifrÄn religionsutövning, familj, synen pÄ heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förstÄelse för informanternas situation i det svenska samhÀllet. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som Àr aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. DÄ studien Àmnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhÀmta forskningsbaserad fakta för att fÄ fram varför den muslimska kvinnan anvÀnder slöjan. Avsikten har ocksÄ varit att undersöka om lÀrare i Ärskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i tvÄ olika kommuner, och tvÄ av dem arbetar Àven pÄ samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lÀrare i Ärskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lÀmpligt underlag för att kunna uppnÄ syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frÄgestÀllningar.I arbetet har jag utgÄtt frÄn dessa frÄgestÀllningar som behandlas genom arbetet:Varför bÀr kvinnor inom islam slöja?GÄr lÀrare i Ärskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja nÀr de undervisar om islam i skolan, och i sÄ fall hur? FrÄgorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen dÀr jag ocksÄ utverderar hur jag lyckats uppfylla dem.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhÀmta forskningsbaserad fakta för att fÄ fram varför den muslimska kvinnan anvÀnder slöjan. Avsikten har ocksÄ varit att undersöka om lÀrare i Ärskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i tvÄ olika kommuner, och tvÄ av dem arbetar Àven pÄ samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lÀrare i Ärskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lÀmpligt underlag för att kunna uppnÄ syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frÄgestÀllningar.I arbetet har jag utgÄtt frÄn dessa frÄgestÀllningar som behandlas genom arbetet:Varför bÀr kvinnor inom islam slöja?GÄr lÀrare i Ärskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja nÀr de undervisar om islam i skolan, och i sÄ fall hur? FrÄgorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen dÀr jag ocksÄ utverderar hur jag lyckats uppfylla dem.

Denna 10-poÀngsuppsats Àr mitt examensarbete pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vÄren 2005, som jag har lÀst pÄ Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Arbetet Àr ett studium om de muslimska kvinnornas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omstÀndigheter som försvÄrar deras etablering i arbetslivet. De kommer frÄn olika lÀnder, frÄn landsbygden och frÄn stÀder. De Àr analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt pÄ grund av politisk förföljelse, de som Àr krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i en problematiserande lÀsning av Edward Saids kritik av frÀmst den vÀsteuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska vÀrlden. Genom att ta fasta pÄ teorins anti-essentialistiska grundpoÀng ifrÄgasÀtts dess icke uttalade men effektiva tendens att Äterproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sÄdant ifrÄgasÀttande kan pÄ allvar öppna möjligheten att se bortom förestÀllningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jÀmförd med hur islam framstÀlls i svenska historielÀroböcker, visar att de senare Àr lÄngt mer anti-orientalistiska Àn muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de vÀsteuropeiska samhÀllena.

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag pÄ den svenska marknaden satsar pÄ muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens pÄverkan pÄ konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar Àven vad som gjorts i andra lÀnder nÀr det gÀller vÄrt valda omrÄde. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn pÄ frÄgan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frÄgor för att ge respondenterna möjlighet att sjÀlva formulera sina svar och dÀrmed Äterspegla mer av sin egen kunskap pÄ omrÄdet.

Islam Ă€r Sveriges nĂ€st största religion och dĂ€rför Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att det finns bra och korrekt information kring hur man som muslim vill ha sin begravning utförd, efter-som alla har rĂ€tt till en vĂ€rdig begravning. Uppsatsen uppmĂ€rksammar att det finns stora olikheter i hur man förhĂ„ller sig till och tolkar de muslimska begravningsplatserna, och att man bör vara medveten om detta nĂ€r man ska utforma en muslimsk begravningsÂŹplats. Uppsatsen gör en dokumentation av de muslimska begravningsplatserna pĂ„ frĂ€mst Östra kyrkogĂ„rden i Malmö. I en undersökande jĂ€mförelse över hur gravplatserna ser ut nu samt hur de sett ut tidigare kan man konstatera att det har skett en förĂ€ndring av gravarnas utformning, dĂ€r de frĂ„n 1980-talet Ă€r enkla och avskalade medan gravarna frĂ„n 2000-talet har en stor variation av bĂ„de gravstenar och dekoration pĂ„ gravarna. Muslimernas begravningstraditioner sĂ€ger bland annat att det frĂ„n ett dödsfall endast fĂ„r ta 24 timmar innan den avlidne begravs, att kroppen inte fĂ„r kremeras samt att begravning ska ske utan kista och att den döde ska vara placerad i graven sĂ„ att ansiktet Ă€r vĂ€nt mot Mecka.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger pÄ tre primÀra frÄgor varav den ena Àr vad Koranen sÀger om kvinnans stÀllning inom islam, den andra vad som krÀvs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en vÀsterlÀndsk kontext frÄn att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhÄlla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, Àr vÀsterlÀndska konvertiter med en hög akademisk vÀsterlÀndsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har Àven de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen frÄn dessa kvinnor Àr att vÀsterlÀndsk feminism Àr ett fenomen som stÀller sig mot mÀn och dÀr den pekar ut mÀn som roten till att alla kvinnor lider. VÀsterlÀndsk feminism sÀgs vara ett verktyg frÄn vÀst för att förinta islam.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan mĂ€n i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de stĂ„r i relation till allmĂ€nna normativa vĂ€rderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen Ă€r att jĂ€mföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad Ă€r det dĂ„ i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som pĂ„verkar dessa handlingar's uttryck och pĂ„verkar i sĂ„fall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan mĂ€n blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frĂ„gestĂ€llning").

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

VĂ€sterlĂ€ndska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fĂ„tt en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. PĂ„ grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare Ă€n en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa dĂ€r alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten Ă€r för lĂ„ng eller kort. Även i Sverige mĂ€rks den allt mer pĂ„tagliga och inte sĂ€llan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan Ă€ven genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos sĂ„ vĂ€l skolungdomar som hos den röstberĂ€ttigade befolkningen. Den hĂ€r uppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ hur tvĂ„ lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhĂ€llet.

Detta Àr en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. VÄrt syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja Àr begrÀnsade i samhÀllet. Studien bygger pÄ information frÄn tio kvinnor, vilka alla Àr praktiserande muslimer. NÄgra av dessa kvinnor har valt att inte bÀra nÄgon slöja medan andra bÀr huvudbonad av olika slag. I vÄrt material framgÄr det att de kvinnor som bÀr heltÀckande klÀdsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken gÄr före alla andra identiteter.

JÀmförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid frÀmmande kultur och religion..