Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets Synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande.

Dipart Entreprenad AB har ett affärsområde som är specialiserat på byggservice och det är verkligen något som de satsar på. Byggserviceverksamhet är något som många företag ute i den svenska byggbranschen håller på med, men i olika stor uträckning och med skillnad i kvalité på utfört arbete. Affärsområde är under ständig utveckling, detta för att både klara beställarnas men även samhällets förväntningar. I och med detta måste företaget förbättra och kartlägga det nuvarande arbetet med olika ramavtalskunder, för att vara mindre känslig för uppsägningar och ge högre kundnöjdhet.Denna rapport kommer hjälpa Dipart att hitta utvecklingsmöjligheter och se saker från en ny Synvinkel, men även för att kunna uppfylla beställarnas förväntningar inom byggservice. Vilket i sin tur skall ge företaget chansen att följa med i utvecklingen men även ge en förutsättning för att ligga i framkant i branschen.Syftet med denna rapport är att upprätta en grund för processer speciellt för SigtunaHem, kolla samarbetet mellan entreprenörer och beställare samt lyfta fram svaga aktiviteter inom byggservice.Arbetsmetoden vi använt för att ta fram denna rapport är granskning av dokumentation.

Abstract Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 38 Titel: Hur sexåringar tänker och agerar omkring rättvisa i skolan. Författare: Cecilia Magneklint-Hillman Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2006-05-22 Bakgrund: Vad är rättvist eller orättvist i skolan? Är det rättvist att alla barn gör allting samtidigt och lika mycket, eller blir det orättvist om inte alla är med? Är alla barn verkligen intresserade av samma sak samtidigt? Vad är rättvisa för barn och hur agerar de i rättvisesituationer i skolan? Syfte: Syftet med min studie är att försöka få kunskap om hur sexåringar i förskoleklass tänker och agerar omkring rättvisa. Jag vill också ta reda på om det är skillnad på flickors och pojkars syn på rättvisa.

De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning.

Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem används som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anställda samt motivera dessa till att göra ett bättre arbete. Det är av stor betydelse att de anställdas mål överensstämmer med företagets övergripande mål och strategier. För att uppnå detta mål inom företaget som vidare skapar effektivitet används en rad olika belöningsformer. Dessa är såväl monetära som icke-monetära samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästagenerations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturellafaktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds Synvinkel.Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanståendekriterier och kan ej användas i generaliserade syfte.

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ?säkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer.

Syftet med denna uppsats var att studera djurvälfärden på inkommande slakttransporter vidett slakteri i Östergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs på dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötlands län utföradjurskyddskontroller vid avlastningen på slaktanläggningen under två dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus på djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma välfärd är subjektivt, därför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav är satta till miniminivå och allt annat under deras gräns ärinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvälfärd. För att få en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur påvisar som välfärdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att få med en annan Synvinkel telefonintervjuades ävendjurtransportörerna kring frågor rörande djurvälfärd och svårigheter i yrket.Resultatet visade på vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pådjurvälfärden.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk Synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt. Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Bakgrund: Behovet av segmentredovisning har uppmärksammats de senaste decennierna och såväl FASB som IASB har gjort lagändringar för att förbättra rapporteringen. I dagsläget skiljer sig reglerna åt. I och med strävan efter överensstämmelse mellan de två stora regleringarna har IASB gett ut ett förslag, ED8, vilket är förenligt med FASBs reglering, SFAS 131. Syftet med det nya förslaget är även att det ska leda till ökade krav på upplysningar och på rapporteringen. I ED8 skall segmenten redovisas utifrån management approach något som enligt FASB leder till en ökad relevans.

Bakgrund: Informationen företagen ställer samman i sina prospekt då de genomgår sinprocess mot notering på Stockholmsbörsen är deras första riktiga kontakt medkapitalmarknaden. Företagen delger marknaden dels den information som enligt regler skallfinnas med i prospektet och dels den information företagen finner vara intressant förmarknaden att erhålla.Frågeställning: Uppsatsens frågeställning är ?Hur väl lyckas företag att i sitt IPO-prospektkommunicera ut den information kapitalmarknaden efterfrågar??.Denna frågeställning har känts intressant att ställa då informationen i prospektet tjänar till attfungera som en indikation av bolagets ekonomiska ställning förmedlad genom en rapport föratt användas av marknaden som underlag till analys.Syfte: Uppsatsen skall visa på den information som företagen väljer att kommunicera tillmarknaden, och den information marknaden faktiskt efterfrågar för att kunna göra enbedömning av företaget.Avgränsningar: Det är fyra företag som granskas i denna uppsats, samtliga noterade på denNordiska börsens Mid Cap-lista. Studien är bedriven utifrån ett kvalitativt synsätt därjämförelser är möjliga att utföra mellan dessa fyra bolag.Metod: Angreppssättet som valts är den ?hypotetiskt-deduktiva metoden? vilken har sinutgångspunkt i både empirin och teorin.

Vårt intresse för medarbetarsamtal väcktes vid en gästföreläsning med Jens Ribe som är säljchef för Dell Norden. På denna föreläsning berättade Ribe om sin yrkesroll, sin arbetsvecka osv. och poängterade vikten av att bedriva kontinuerliga medarbetarsamtal för att skapa engagemang, gemensam målbild och skaffa information och skapa en dialog. Han berättade att han genomförde medarbetarsamtal med sina sljchefer varannan vecka, vilket vi tyckte var extremt ofta. Mellan gruppmedlemmarna finns drygt 30 års erfarenhet av restaurangarbete, och erfarenhet från runt 40 olika restauranger, och därmed ett stort antal chefer, och vi kan inte minnas ett enda strukturerat medarbetarsamtal i ordets rätta bemärkelse.

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags Synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

 På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha? För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen.