Parallellhandel innebär kommersiell vidareförsäljning där handeln sker vid sidan om de etablerade distributionsleden. Parallellhandel är Enligt EU-fördraget om fri varurörelse en laglig form av handel mellan länder inom EU/EES. Handelsagenturer som är en aktör i ett distributionsled måste därmed skapa konkurrensfördelar för att deras kunder inte ska parallellhandla. Uppsatsen behandlar därmed hur handelsagenturer arbetar med att tillföra mervärde till sina återförsäljare vilket de gör genom att differentiera sig i distributionen. Mervärde innebär att kunderna erbjuds något utöver kärnprodukten och tillförandet av mervärde är en viktig faktor för att stå sig mot konkurrens.Syftet med denna uppsats är att belysa de mervärden handelsagenturer tillför för att konkurrera med parallellhandel.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmåga att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vården har en för endimensionell syn på patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvårdnad. Studiens resultat baseras på 11 artiklar.

Bakgrund: Att vara äldre innebär förluster av många olika slag, bland annat fysiska förmågor, förlust av närstående, och förmågan att upprätthålla eller skapa nya relationer. På ett äldreboende är den äldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra människor omkring sig. Trots det är det många äldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det är av betydelse att vårdaren är lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vårdrelationen. Problem: För många ensamma äldre är vårdrelationen den enda relationen de har.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en stroke.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man på olika skolor i tre kommuner gör för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik, för att ta reda på vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Efter intervjuer på åtta skolor valdes tre kartläggningsmaterial ut. Lärarnas uppfattningar om kartläggningsmaterialen lyfts fram och diagnoser analyseras för att se vad de testar. Undersökningen visar att man på de besökta skolorna använde många olika material för att kartlägga matematikkunskaperna. Det material som användes på flest skolor var kartläggningsmaterialet Diamant, vilket är ett av de tre material som är med i analysen.

Bakgrund. Föräldrar upplever oro över att cystisk fibros ska få deras barn att uppleva sig annorlunda. På grund av en långvarig relation upplever sjuksköterskor det känslomässigt krävande att vårda en patient med cystisk fibros i livets slutskede.Problem. Få kunskap om den som är drabbad av CF upplever att sjukdomen är ett hinder för att leva.Syfte. Beskriva upplevelser av att leva med cystisk fibros.Metod.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här Syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Individens roll har gått från att vara en del av ett kollektiv till att vara primär i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat på hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format läroplanerna. I detta ställs individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frågor om demokratiska värden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete är att se hur läroplanen eller mer specifikt värdegrunden från år 2011 förhåller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av värdegrunden i läroplanen från 2011 i förhållande läroplanen från 1994 samt till fysikämnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrån möjliga konsekvenser för lärares sociala praktik.

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid.

Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

Fetma ökar i samhället och specifika omvårdnadsinterventioner finns för att behandla och förebygga fetma. Omvårdnadsinterventioner som stöd till beteendeförändring, kostråd och råd till fysisk aktivitet är de som denna studie tar upp. Personer med fetma stigmatiseras även på olika sätt ute i samhället och även inom vården. Syftet var att beskriva erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för att uppnå livsstilsförändring bland vuxna med fetma. I studien ingick även att beskriva vårdpersonalens attityder till fetma.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls.Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier.Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år Syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna.

Fetma ökar i samhället och specifika omvårdnadsinterventioner finns för att be-handla och förebygga fetma. Omvårdnadsinterventioner som stöd till beteende-förändring, kostråd och råd till fysisk aktivitet är de som denna studie tar upp. Personer med fetma stigmatiseras även på olika sätt ute i samhället och även inom vården. Syftet var att beskriva erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för att uppnå livsstilsförändring bland vuxna med fetma. I studien ingick även att beskri-va vårdpersonalens attityder till fetma.

Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.