Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gÀller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det Àr upp till varje enskilt lÀrosÀte att tolka de övergripande mÄl som finns. Ett cent-ralt begrepp, tÀtt kopplat till detta, Àr genomströmning dÄ denna ofta anvÀnds som indikator pÄ resultatet av utbildningen. Hur lÀrosÀtena vÀljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, pÄver-kande designelementen hanteras pÄ olika sÀtt. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀll-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning pÄ grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen pÄ kurser i grundlÀggande externredovisning samt grundlÀggande ekonomistyr-ning eller motsvarande pÄ civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

I dagens hÄrdnande konkurrens har mÄnga företag fÄtt erfara att de mÄste samarbeta för att stÀrka sin konkurrensförmÄga och framvÀxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton Ären varit ett av de mest framtrÀdande inslagen i den internationella affÀrsvÀrlden. Litteraturen som behandlar ÀmnesomrÄdet strategiska allianser Àr omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen Àr dock att den nÀstan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrÄn alliansens perspektiv och inte utifrÄn de ingÄende företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat pÄ det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fÄtal faktorer istÀllet för att se till hur alliansmedlemskapet pÄverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlÀnkas till företagets förmÄga att tillfredsstÀlla kunderna. Mot bakgrund av ovanstÄende torde det sÄledes vara intressant att försöka fÄ fördjupad förstÄelse för hur ett alliansmedlemskap pÄverkar det enskilda företaget.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sÀmre balans och styrka jÀmfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes Àr att kronisk instabilitet i fotleden Àr vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriÀr. Följande tre frÄgestÀllningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sÀmre resultat i balanstestet SEBT, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lÀgre styrka, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: BalansförmÄgan testades genom att mÀta rÀckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest dÀr antal repetitioner rÀknades.

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990ÂŽs.

Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.

Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.