?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Under de senaste decennierna har Àmnet företagsvÀrdering blivit alltmer populÀrt. En av anledningarna Àr den globaliserade företagsvÀrlden dÀr företag byter Àgare för varje dag som gÄr. Mycket av forskning som handlar just om det Àmnet har gjorts nÀr det gÀller vÀrdering av noterade företag. Dock Àr det inte mÄnga som forskat kring hur en vÀrdering gÄr till i onoterade företag. PÄ grund av det har vi bestÀmt oss att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader vid vÀrdering av noterade och onoterade företag i praktik jÀmfört med teorin och i sÄ fall vilka.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poĂ€ng pĂ„ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frĂ„n tvĂ„ handledare pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola i nĂ€rvaro av handledaren, opponenten och andra Ă„hörare. Ett avsnitt berĂ€ttar kort historik om MörbylĂ„ngas framvĂ€xt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pĂ„ orten 1908-1991. Det avsnittet Ă€r tĂ€nkt för att introducera lĂ€saren i MörbylĂ„nga och i det aktuella planomrĂ„det. ÅldersbestĂ€mningen som finns pĂ„ befintliga byggnader Ă€r endast ungefĂ€rlig, dĂ„ de exakta Ă„rtalen har varit synnerligen svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„. NulĂ€gesbeskrivningen bestĂ„r i kartor som visar hur MörbylĂ„nga försörjs trafikmĂ€ssigt via ett större omland.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gÄ igenom den litteratur som finns tillgÀnglig vad gÀller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanstÀlld bild över hur sandkolik hos hÀst kan förebyggas genom anvÀndande av olika fodermedel och utfodringstekniker. HÀstar som inte utfodras direkt pÄ marken uppmuntras inte till födosök pÄ marken i lika stor utstrÀckning som hÀstar som utfodras direkt pÄ marken. För hÀstar som vistas pÄ sandrika marker Àr detta förebyggande för sandkolik, eftersom hÀstarna konsumerar mindre mÀngd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan mÄste sÀttas i samband med betesmÀngd eller utfodringsteknik. DÀremot Àr förekomst av sand i marken en förutsÀttning för eventuell sandkonsumtion.

Sedan införandet av bredverkande insekticider har fruktrĂ€dsspinnkvalster, Panonychus ulmi orsakat skada pĂ„ Ă€ppelodlingar i stora delar av den tempererade vĂ€rlden. Kemiska acaricider utvecklades först som en lösning, men deras höga toxicitet och kvalstrens förmĂ„ga att bilda resistens har gjort dem omoderna. En lösning pĂ„ problemet Ă€r sprutning med oljeemulsioner, som frĂ€mst har en fysikalisk verkan. Oljorna tillverkas av antingen mineraloljor eller vegetabilisk oljor och anvĂ€nds traditionellt till bekĂ€mpning av övervintrande Ă€gg pĂ„ vĂ„ren. För att bekĂ€mpningen ska vara effektiv krĂ€vs dock att den utförs nĂ€r Ă€ggen Ă€r som kĂ€nsligast. Äggen hos P. ulmi blir kĂ€nsligare ju nĂ€rmare klĂ€ckning de befinner sig.

Syfte: Syftet med förevarande uppsats Àr att studera anvÀndningen av Basel II och vilka förestÀllningar som finns rörande de nya kapitaltÀckningsreglerna. Teori: Basel II genomsyras av ett förtroende för statistiska deduktiva modellers förmÄga att kvantifiera och mÀta risk. I den kritiska redovisningslitteraturen görs emellertid gÀllande att statistiskriskmodellering bygger pÄ felaktiga antaganden. Metod: Vi anvÀnder en induktiv metod och en hermeneutisk kunskapsuppfattning som bygger pÄ förstÄelse och tolkning; sÄ kallad interpretativism. I vÄr undersökning av bankernas instÀllning till Basel II har vi valt att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete har genomförts pÄ Schenker Logistics AB dÀr mÄlsÀttningen har varit att analysera den nuvarande returprocessen och dÀrefter presentera eventuella förbÀttringsförslag.Den information som ligger till grund för resultatet av detta arbete har införskaffats via observationer och intervjuer med de personer som arbetar i returprocessen.Analysen som utfördes resulterade i att ett flertal brister kunde identifieras i returprocessen. Alla dessa brister bidrog till att komplikationer uppstod vid returhanteringen av gods pÄ Schenker Logistics AB. NÄgra exempel pÄ brister som identifierades Àr att gods som var i godkÀnt fysiskt skick, returnerades till Schenker Logistics AB utan angiven orsak till returleveransen. Dessutom dokumenterades inte skadeorsaker hos nÄgon part i försörjningskedjan, vilket bidrog till att Schenker Logistics AB var ovetande om skadans uppkomst samt vem/vad som bidrog till att skadan uppstod. Ytterligare brister som kunde identifieras i returprocessen Àr att fraktsedlar med ett specifikt nummer ofta försvann, fraktsedlar som Àr synnerligen viktiga för att Schenker Logistics AB ska kunna hantera returgodset.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Operationssjuksköterskors arbete Ă€r ansvarsfullt och en central uppgift Ă€r att vĂ€rna om patientsĂ€kerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvĂ„ra operationssjuksköterskors vĂ„rdarbete vilket i sin tur leder till att patientsĂ€kerheten hotas, t.ex. Ă€r det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav pĂ„ effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsĂ€kerheten. Arbetet Ă€r mĂ„ngfasetterat och krĂ€ver stĂ€ndig uppmĂ€rksamhet och vakenhet.

Bakgrund: Strategier för att upprÀtta ett system för finansiering av sÀrlÀkemedel, d.v.s. lÀkemedel för behandling av sÀllsynta sjukdomar, pÄgÄr. MÄlet Àr att individer med störst behov ska prioriteras utan att resurser till större individgrupper minskas. Problem föreligger dock vid fördelning av resurserna, dÄ dessa redan Àr begrÀnsade, och att sÀrlÀkemedel medför mycket höga kostnader. Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att redovisa hur olika intressenter i Sverige bedömer i vilken omfattning sÀrlÀkemedel skall anvÀndas, vem som skall bÀra kostnaderna, och hur prioriteringar bör göras för att skapa ett ekonomiskt utrymme för deras anvÀndning.

Denna uppsats förser lÀsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benÀmnas som, ?framgÄngslitteratur?. Med detta menas litteratur av rÄdgivande karaktÀr som riktar sig till mÀnniskor som vill gÄ frÄn att mÄ bra till att mÄ bÀttre, till att bli mer framgÄngsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av sjÀlvhjÀlpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vÀnder sig till personer som vill gÄ frÄn att mÄ dÄligt till att mÄ bra eller bÀttre.

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att mÀnniskors villkor förbÀttras eller försÀmras. Detta har sÀllan belysts i folkhÀlsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhÄllanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen.SYFTE: En jÀmförande analys före och efter skattereformen av lÀttare psykisk ohÀlsa med en beskrivning av skattereformens effekter pÄ typfamiljer samt reformens effekter pÄ samhÀllsnivÄ.METOD: Litteraturstudie och analys av tillgÀnglig statistik frÄn SCB.RESULTAT: Under 90-talet ökade den lÀttare psykiska ohÀlsan bland sÄvÀl yngre som medelÄlders.

ÖvergĂ„ngen mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergĂ„ng inom byggprocessen, dĂ€r mĂ„nga aktörer lĂ€mnar projektet och nya tar över. Av den anledningen Ă€r det av betydelse att de handlingar som projektören lĂ€mnar vidare till entreprenören Ă€r av god kvalitet för att undvika missförstĂ„nd ute pĂ„ byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anlĂ€ggningen. VĂ„ren 2014 kom Svensk ByggtjĂ€nst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per Ă„r. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen Ă€r otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgĂ„ngspunkt i arbetets problemomrĂ„de Ă€r avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfĂ€lliga handlingar och anlĂ€ggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gĂ€llande handlingar och anlĂ€ggningar. Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande handlingar? Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande anlĂ€ggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anlĂ€ggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frĂ„gestĂ€llning.

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.