Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

The aim of the study was to support the ongoing kaizen work at a medical centre. Two main topics have been addressed in this study:? Find a solution to ensure that the kaizen decisions are followed and will get a strong grip in the organisation.? Support the kaizen process by giving advice on how to structure the meetingsand how the kaizen work could be done more effectively.The study started with a visit to the medical centre to observe the kaizen process and the attitudes among the employees. The employees were asked to fill in a survey about the kaizen work at the centre. The final recommendations given have been based on this and also information gathered from other medical centres which work after the same kaizen principles.

Kan vi lära oss något av tidigare studenters syn på en utbildning?Syftet med arbetet är att undersöka hur tidigare studenter på programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser på sin studietid och utbildning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer, där fokus ligger på personlig kontakt och därmed deras enskilda syn och tanke på utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förståelse för vad den är, för att sedan gå över till teorin i praktiken och tvärt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, därefter bjuder jag på några egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.