Sökresultat:
3282 Uppsatser om Synliggörande av praktiken - Sida 44 av 219
Empati : - Hur utvecklar barn empati?
Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.
Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?
Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande
begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r
genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ
intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r
analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring
policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.
Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view??
Problemomra?de
Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.
VÀgen till kvinnans hjÀrta-via radikalfeminism eller marxism?
Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige pÄ 1970-talet. Syftet Àr att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken nÀr de bÄda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som anvÀnts i studien Àr dessa bÄda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda Äsikter gÀllande de ovan nÀmnda frÄgorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet..
Genrepedagogik och matematik En litteraturstudie om genrepedagogikens pÄverkan pÄ elevers lÀ-rande i matematik
The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization?s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword? The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W.
Individualisering pÄ en Montessoriskola : En kvalitativ studie av hur Montessoripedagoger i grundskolan arbetar med att individualisera i praktiken.
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.
ModersmÄlsundervisning - i teori och praktik
Vi har valt att se hur forskningen i Àmnet modersmÄl Àr förankrat i praktiken, eftersom modersmÄlet har stor betydelse för invandrarelevers skolresultat. I arbetet ges en kort beskrivning av modersmÄlets historiska bakgrund och vad forskningen anser vara fördelarna och svÄrigheterna med modersmÄlsundervisningen. För att komma fram till ett resultat har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ kommunpolitiker, tvÄ rektorer och fyra modersmÄlslÀrare. Genom vÄra intervjuer har vi kommit fram till att ansvaret för verksamheten ligger pÄ modersmÄlslÀrarna, inte pÄ ansvariga rektorer och kommunpolitiker. Dessutom Àr forskningen inte vÀl förankrad i den dagliga verksamheten..
"Kla?derna go?r mannen" - Go?r kla?der politik?
Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.
?Ni upplevde att ni hade en d?lig upplevelse?. En kvalitativ kritisk diskursanalys av f?retags svar p? negativa kundomd?men p? Trustpilot Frida Rapphed
Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.
"Vi jobbar ÀndÄ pÄ en myndighet va" : Hur klarsprÄk tillÀmpas pÄ FörsÀkringskassan ur ett praktikerperspektiv
FörutsÀttningarna för att skriva klarsprÄk kan variera frÄn organisation till organisation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka organisationsspecifika förutsÀttningar för tillÀmpning av klarsprÄkets skrivrÄd pÄ FörsÀkringskassan. Undersökningen utgÄr frÄn hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handlÀggare som i praktiken ska anvÀnda klarsprÄksrÄden. ForskningsfrÄgorna fokuserar pÄ att identifiera FörsÀkringskassans förutsÀttningar för och mÄl med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarsprÄksutbildning Àr till skrivförutsÀttningarna.Materialet utgörs av tvÄ delar. Huvudmaterialet bestÄr av tvÄ intervjuer med handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan.
System fo?r automatiska rekommendationer av nyheter och evenemang
Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.
PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT V?NTA P? EN HJ?RTTRANSPLANTATION En litteratur?versikt
Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en
utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad.
Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p?
v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten.
Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod:
Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver
upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.
RÄdgivande samtal utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. Att motivera personer som har diabetes typ 2 till att förÀndra ohÀlsosamma levnadsvanor
Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av vÄra stora folkhÀlsoproblem idag. Den frÀmsta behandlingen Àr förÀndrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebÀr att respektera och bekrÀfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hÀlsa samt frÀmja hÀlsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sÀgas vara hjÀlp till sjÀlvhjÀlp, att skapa förutsÀttningar för att individen ska kunna ta den makt hen Àr berÀttigad till. Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rÄdgivande samtal om ohÀlsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mÄn materialet tillÄter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförÀndringsmodeller pÄ hur ett rÄdgivande samtal i praktiken ser ut.
Kampen att motivera sin personalstyrka för ett mindre företag
VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..
Analys av Arbetsmiljöverkets tillÀmpning av enkÀtverktyget NOSACQ-50
Ă
r 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkÀtverktyg som skall kunna ge ett mÄtt av sÀkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkÀt baserades pÄ tidigare forskning som tog fram en enkÀt, NOSACQ-50, för just detta ÀndamÄl. VÀrt att notera Àr att Arbetsmiljöverkets version Àr förkortad dÀr vissa pÄstÄenden togs bort och vissa skrevs om. Det Àr detta som analysen behandlar. Hur pÄverkas resultaten av dessa förÀndringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen pÄ tvÄ olika sÀtt.