Sök:

Sökresultat:

3282 Uppsatser om Synliggörande av praktiken - Sida 21 av 219

"BÀttre att ha en glad pappa pÄ eftermiddagen Àn en arg pappa hela dagen": en studie om fÀders syn pÄ delad förÀldraledighet

Syftet med denna studie Àr att lyfta fram och analysera mÀns erfarenheter av och attityder till delad förÀldraledighet. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade fokusgrupper och deltagarna Àr svenska medelklassfÀder i olika Äldrar. De analytiska begrepp som anvÀnds Àr kön/genus, maskulinitet, heteronormativitet och faderskap. UtifrÄn det empiriska materialet har fyra diskursiva praktiker identifierats: den nostalgiske, den delaktige, den förhandlande och den oppositionelle. Dessa praktiker representerar en omförhandling frÄn den traditionella hegemoniska maskuliniteten, den nostalgiske, till den jÀmstÀllda hegemoniska maskuliniteten, den oppositionelle.

Utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin: En studie av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hÀlso- och sjukvÄrd och dess tillÀmpning i praktiken.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillstÄndet i rÀttskÀllorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen anvÀnds för patienter som vÄrdas enligt öppen rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden har varit rÀttsdogmatisk genom faststÀllande av gÀllande rÀtt samt rÀttssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin bestÄr av en webbenkÀt med tvÄ vinjettfall som distribuerats till lÀkare pÄ 20 rÀttspsykiatriska kliniker och socionomer i 20 kommuner.

?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Stokastiska processer f?r modellering av cellpopulationer: Simulerad cell?ldrande och f?ryngring p? populationsniv?

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

N?rst?endes upplevelse av delaktighet i v?rden till patienter med pankreascancer

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

NÄgra Àldres syn pÄ sin vÄrd- och omsorgssituation

Den hÀr uppsatsen belyser nÄgra Àldre mÀnniskors syn pÄ sin vÄrd- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var ocksÄ att ta reda pÄ om SocialtjÀnstlagens mÄl och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för Àldrepolitiken Àr nÄgot som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begrÀnsat till fyra Àldre personer som bor pÄ olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien Àr en kvalitativ studie som genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrÄn ett kognitivt perspektiv.

Sa du teknik? : En undersökning av problem och möjliheter kring teknik för yngre Ärskurser

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

Run (in the) forest, run!

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Skolans vÀrdegrund : -en studie om lÀrares förutsÀttningar att förankra vÀrdegrunden i praktiken

Den hÀr c-uppsatsen tar upp Àmnet vÀrdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans lÀroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lÀrares förutsÀttningar att förankravÀrdegrunden i praktiken. Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. VÄrforskningsfrÄga Àr; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vÀgtill att förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i Àmnet.

FörÀldrar med barn i samhÀllsvÄrd - En kvalitativ studie om vilka hjÀlpbehov som finns och hur de möts upp av socialtjÀnst

Syftet för studien Àr att undersöka hur socialsekreterare ser pÄ sitt arbete med förÀldrar vars barn blivit omhÀndertagna med stöd av LVU § 2. De fyra frÄgestÀllningarna Àr; 1) vilken hjÀlp tycker socialsekreterarna att förÀldrarna behöver och varför? 2) vilken hjÀlp bidrar socialtjÀnsten med i praktiken för attöka förÀldraförmÄgan? 3) till vilken grad arbetar man för en förÀndring? 4) hur ser socialsekreterarna pÄ sin respektive förÀldrarnas roll i hjÀlparbetet?För att undersöka detta har vi intervjuat fem socialsekreterare som pÄ nÄgot vis har kontakt med dessa förÀldrar. En viktig slutsats frÄn undersökningen Àr att mÄnga av informanterna vill arbeta med förÀldrarna och tycker det Àr viktigt, men att majoriteten samtidigt uppger att de inte har ett tillrÀckligt tillfredstÀllande arbete i praktiken i detta avseende. Detta beror mycket pÄ tids- och resursbrist pÄ arbetsplatserna.

FÀrglÀra i praktiken : En studie och tolkning av Betty Edwards tankar om fÀrg i praktiken

Studien har som utgÄngspunkt att utveckla min fÀrglÀrakompetens som konstnÀr och pedagog i bildÀmnet. För att bespara tid utgÄr min undersökning frÄn en bok av Betty Edwards ?Om fÀrg? som sÀger sig kunna ge kunskap i fÀrglÀra pÄ ett praktiskt och relativt enkelt sÀtt, i boken förklaras bland annat om fÀrgsystem sÄ som RGB-skala, egenskaper i fÀrg som fÀrgton, valör och intensitet, Àven kunskaper om fÀrgens inverkan pÄ varandra, harmoni och de olika tillstÄnd jag kan befinna mig i under skapandet av en bild. Genom att praktiskt genomföra bokens samtliga övningar har jag genom att analysera loggboksanteckningar, film och utfallen av mina skapade material kommit till en slutsats i denna studie. Resultatet pekar pÄ att begreppsliggörandet Àr av stor vikt i processen att utveckla min fÀrglÀrakompetens.

HĂ€lsobokslut i praktiken - en studie av tre kommuner

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och anvÀnder sina hÀlsobokslut..

IAS 38 i Praktiken. En Analys av Revisorers och Finansiella Rapport?rers Perspektiv vid F?rv?rv av Immateriella Tillg?ngar

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Webbutveckling i praktiken : FörbÀttringsmöjligheter i utvecklingsprocessen

Webbutveckling Àr, i förhÄllande till traditionell systemutveckling, ett relativt ungt forskningsomrÄde. En hel del forskning har dock gjorts inom omrÄdet. MÄnga studier har syftat till att utveckla metoder och tekniker som ska stödja arbetet i praktiken. Det har emellertid visat sig att dessa metoder och tekniker sÀllan anvÀnds av webbyrÄer. ArbetssÀttet inom branschen beskrivs ofta som ostrukturerat och ibland kaotiskt.

HandlÀggning av missbruksÀrenden i praktiken : - Samspelet mellan praktikern, klienten och forskningen

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik pÄ de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar pÄ hur handlÀggning av missbruksÀrenden gÄr till i praktiken. En enkÀt utformade med vinjetter samt frÄgor om de tio senaste faktiska Àrendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandlÀggare bidrog med svar. Resultatet visar att handlÀggarna försöker tillÀmpa de nationella riktlinjerna som Ànnu Àr relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemÄl och den för tillfÀlligt bÀsta vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemÄl samt faktorer hos denne Àr nÄgot mer övergripande Àn de övriga tvÄ kunskapskÀllorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom Àven fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handlÀggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krÀvs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->