Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer..

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Bakgrund: HIV är ett globalt problem med cirka 30-36 miljoner människor som har sjukdomen. Generellt har människor med HIV-smitta sämre hälsa och känsla av sammanhang, behovet av information har hälsorelaterad påverkan på patienter.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kunskap och dess betydelse i vården av patienter med HIV-smitta.Metod: Studien består av en litteraturöversikt innehållande tretton artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor har viljan och anser att de behöver lära sig mer om sjukdomen. Positiva attityder gentemot patienter hör samman med bättre kunskap. Utbildning om HIV minskar rädsla och ger sjuksköterskor större förståelse för diskriminering och stigmatisering.Slutsats: Kunskapen hos sjuksköterskor har betydelse i vården av patienter med HIV-smitta, den visar sig i attityder och ställningstaganden samt rädsla och stigma. Kunskapen minskar rädslan hos sjuksköterskor, vilket leder till en god vård för patienterna.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta.

Användning av mjukvaruverktyg när reverse engineering utförs är ett måste för att få ett användbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar på brister som kan uppstå när mjukvaruverktyg används. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete är att de hävdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rätt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap än vad forskarna tror? Då dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg så är eventuellt inte deras påstående opartiska och därför är det intressant att se om deras påstående stämmer med verkligheten.

Konsultbolagens affärsidé går ut på att sälja sin kunskap till andra företag. Den kunskap som konsultbolagens anställda innehar och skapar, ligger därför till grund för företagets redovisade resultat. Kunskap i sig är svår att mätta och ofta diskuterar studier den organisatoriska kunskapen, d.v.s. kunskapen som finns inom företaget i form av ledningsstrategier och lösningar. Det finns relativt få studier som tar upp sambandet mellan kunskapen inom företaget och det redovisade resultatet, därför har vi för avsikt besvara frågan; Hur påverkar det redovisade resultatet personalomsättning och då i förlängningen kunskapen i konsultföretag?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning baserat på årsredovisningarna från Semcon, Sweco och ÅF under en 10-års-period.

Syftet med detta arbete är att förstå hur lärare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstå pedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien på att beröra eventuella begränsningar som lärare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har använt mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna är fyra verksamma lärare i olika åldrar och arbetar på olika skolor. Mitt resultat visar att lärare anser att kunskap får liv när läraren själv har ett intresse av och känner en säkerhet i både det innehåll och den form man undervisar i.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen imatematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven pålärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan viockså se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik ocheleven.

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid återvändandet. Om repatriaterna lämnar organisationen vid återvändandet riskerar organisationen att förlora värdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det är därför viktigt för internationella organisationer att de är mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjälp av en analysmodell innehållandes uppsatsens teoretiska ramverk.

Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och skillnader i gymnasieelevers syn på sin kunskap och lärande i förhållande till deras lärares syn på sina elevers kunskap och lärande i Idrott och hälsa A, detta med utgångspunkt från målen i kursplanen för Idrott och hälsa A med avgränsning till momenten livräddande första hjälp och ergonomi. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ enkätundersökning på en gymnasieskola i Luleå kommun. Resultatet visar att lärarna överlag har bra kontroll på elevernas kunskaper och lärande i ergonomi. I momentet livräddande första hjälp hade däremot lärarna ingen uppfattning om sina elevers lärande i och med att ingen av lärarna tagit upp momentet under sina lektioner. Av resultatet kan vi också utläsa att eleverna överlag tillförskaffar sig goda kunskaper inom de moment som gås igenom under lektionstid.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.