This examination paper defines how educators work with esthetic, and esthetic learning in pre-school. I have done research by interviewing four pedagogues. The result shows that the pedagogues does work with esthetic and practice esthetic learning processes, but their work shift. Some pedagoues practice strong esthetic and some practice more modest esthetic. Some of the pedagogues are more aware than other of the esthetics influens of the childrens life long learning.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Inspirationen till föreliggande studie väcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frågor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lärare använder värderingsbegrepp. Vid närmare undersökning av kursplanen för ämnet slöjd står det att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att ?analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebär det? Hur arbetar slöjdlärare mot de målen?Studiens syfte är att undersöka hur lärare undervisar elever för att ge dem förutsättningar att analysera och värdera resultat och analysera slöjdföremåls estetiska uttryck.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok..

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: Självuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv.

Syftet med studien är att få ökad insikt i hur sånglärare med utgångspunkt i kursplanens mål om genrebreddning hanterar genreområdet jazzsång i sångundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sångpedagoger verksamma på gymnasiets estetiska program har jag tagit reda på vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsång, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sångpedagoger använder sig av jazzsångens genrespecifika element i sångundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur pedagoger använder olika redskap för att kommunicera och lära ut.För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna är alla yrkesaktiva sångpedagoger, två med en mer klassisk inriktning och två med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreområde är svårt för pedagogerna att definiera och ingår i undervisningen i den mån pedagogen styr det därhän.

I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat..

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

I studien granskas hur lärare i kursen Instrument och sång 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan påverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var verksamma instrumentallärare som undervisar på gymnasiet med olika lång erfarenhet av att undervisa. Kursplanen användes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur verksamma instrumental- och sånglärare i gymnasieskolan planerar utifrån kursplanen i Instrument och sång 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom områdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.