Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sämre självkänsla och rapporterade mer stress och psykisk ohälsa än manliga studenter, samt att jämföra skillnader i självkänsla, stress och psykisk ohälsa vid två olika institutioner. Undersökningen avsåg också pröva om självkänsla och stress predicerar psykisk ohälsa. En enkätstudie genomfördes på 79 studenter från Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik på Lunds Tekniska högskola. Med hjälp av skalorna RSES som mäter självkänsla, USSQ som mäter stress, samt GHQ12 vilken mäter psykisk ohälsa, konstruerades en enkät.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress än de manliga, men rapporterade inte sämre självkänsla eller högre psykisk ohälsa. Det fanns inte några skillnader mellan studenterna vid de båda institutionerna i fråga om rapporterad självkänsla, stress och psykisk ohälsa, och inte heller någon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gäller dessa variabler.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman.

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av känslomässigt stöd bland föräldrar till barn med hjärntumör vid två månader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 månader efter avslutad cytostatika-/strålbehandling eller 18 månader efter operation av barn som inte fått cytostatika-/strålbehandling (T6). Syftet var också att jämföra behovet av känslomässigt stöd bland föräldrar med möjlig PTSD och hos de föräldrar som inte visar symtom på möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 föräldrar till barn med hjärntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fäder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. Nivåer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mättes med PTSD Checklist Civilian, föräldrars behov av känslomässigt stöd mättes med ett studiespecifikt formulär.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding..

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.

Denna uppsats är en kvantitaiv undersökning om hur fysisk aktivitet påverkar självrapporterad stress. Det har utgåtts från syftet att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar stress i människors vardag och beskriva om skillnader finns mellan två olika gym i olika städer. Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på två gym, ett gym i Borås och ett gym i Mjölby. Föreliggande uppsats vände sig till gymbesökare, män och kvinnor, som var minst 15 år fyllda. För att få in svar som var av intresse användes enkäter med följebrev där respondenterna var helt anonyma.

Abstract A qualitative study of stress management within geriatric care Authors: Hildingsson, Emelie & Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;         How does the employer discover stress among the employees?        In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff?What opportunities are there to prevent stress?The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden.

Den industrialiserade världen har de senaste årtiondena genomgått förändringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benämns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översättningen vuxenblivande. Perioden sträcker sig mellan åren 18-25. Stress är en känsla av press som för stunden inte är hanterbar och stressnivån har under de senaste åren ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som läser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program.

Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.