Syftet med denna studie var att undersöker hur behandlare reflekterar över sitt bemötande av individer som missbrukar cannabis som primär drog. Vidare undersöks hur behandlaren individanpassar behandlingen för ungdomarna samt vilka egenskaper som är bra för en behandlare att besitta. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Undersökningen gjordes av semistrukturerade intervjuer med hjälp av fyra behandlare inom missbruksvården som arbetar medungdomar som främst brukar cannabis. Studien utgickifrån Moira von Wrights relationella teori om det relationella perspektivet som är ihop vävt med Donald Schöns teori om den reflekterande praktikern.

Vårt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lärande och lärarens uppdrag. Vi vill ge en förståelse om vilka förmågor som lärarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkäter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i årskurs 1 för att få en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska känna sig trygga med de äldre eleverna. Utifrån elevintervjun visade det sig också att eleverna i förskoleklass tycker att det är roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjälper dem.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som främst drabbar kvinnor mellan 15-24 år och det är cirka en % av världens befolkning som drabbas varje år. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvårdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förståelse. Detta kan resultera i att flickorna känner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjälpa dem att tillfriskna.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan små barn som inte använder ett utvecklat verbalt språk. För att få empiri till studien utfördes observationer på tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi på hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. Därefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag på dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att få en bild av hur pedagogerna ser på sin roll i de små barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgångspunkt i studien har vi använt en tolkande ansats.

Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populära. Trots detta finns det begränsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gällande samarbete. Det här arbetet har därför riktat in sig på hur interaktion och kommunikation gällande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbättringar gällande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det här fallet speciellt på World of Warcraft.Genom att använda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. Enkätundersökning som var av typen webbenkät med både öppna och stängda frågor.

Syftet med studien är att få inblick i pedagogers tankar om lässtundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lärande i förskolan. Men även vilka tankar de har om hur man genom att använda skönlitteratur på ett aktivt och pedagogiskt sätt kan stimulera barns utveckling och lärande.  I studien ingår kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt på förskolorna och vi förde fältanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lässtunden, arbetssätt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. Utifrån studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att högläsning och skönlitteratur har en given plats på förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur är viktigt.

This study examines if men and women have different conflict resolution styles in different situations. There are several studies in this area, but the results are contradictive and they don?t take consideration to the context. The study is an explorative, quantitative examine in the form of a self-report questionnaire, where different scenarios are described. These scenarios are based on the parts of the context that this study focuses on; the relationship to the other part, the perception of treatment and the place where the conflict occurs.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Syftet med detta arbete är att undersöka innebörden av bemötande när det handlar om flickor med koncentrationssvårigheter som inte stör. Hur kan pedagoger uppleva att de bemöter dessa flickor och hur kan flickorna själva uppleva det? Genom intervjuer har två flickor, 9 och 11 år gamla samt tre lärare och en assistent, kommit till tals. Jag har också observerat den ena flickan i sitt skolsammanhang. Personalen upplever, i enlighet med forskningen, att dessa flickor är lätta att förbise, men sedan de identifierat flickornas behov av stöd, anstränger de sig för att uppmuntra dem och vara lyhörda i bemötandet av dem.

Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska etablera en god vårdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att sjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra en säker bedömning i telefonrådgivning. I studien deltog 17 kvinnliga sjuksköterskor vid fem olika vårdcentraler i norra Sverige som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet.

Flera studier har belyst problem i transvården och att bemötande i transvården i Sverige är ett område som inte täcks inom befintlig forskning. Denna studie syftar till att undersöka hur transpersoner upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården, vilka faktorer som upplevs ge ett gott bemötande och vad som upplevs som brister i bemötandet. För att besvara detta har en narrativ metod använts för att analysera vad fjorton personer har berättat om sina upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Flera berättelser handlar om faktorer som kan klassificeras som ett gott bemötande; saker som respekt, empati och tillit. Andra handlar om brister i bemötandet med saker som avsaknad av respekt och okunskap från de professionella.