Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde Symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons Symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e Symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra Symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra Symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e Symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

This study examines how to translate digitally composed symphonic music to note script and how it gets readable and playable. With the help of professional musicians from the Norrköping Symphony Orchestra, teachers from Kulturskolan in Norrköping as well as other musicians, I have learned how I can improve each individual stem in my composition. I also learned how to write for a real musician. My score have been analyzed by composers and a conductor which have given me a more in depth insight into composing symphonic music.The theory section describes important MIDI aspects, score preparation and note editing techniques. Thereafter is a section about the symphony orchestra and its instruments? history and how the situation is today.