Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

I detta självständiga arbete gör jag en omfattande analys av första satsen i Carl Philipp Emanuel Bachs verk Flöjtkonsert i d-moll. I mitt arbete har jag studerat kompositörens liv och samtid, gjort en teoretisk analys av Allegrot i flöjtkonserten samt analyserat min övningsteknik och med hjälp av relevant litteratur fått nya verktyg till själva instuderingsprocessen av detta stycke..

Titel: Ett annat sätt att tänka - Brahms stråkkvartett i a-moll, Op. 51b. Baaserar på ett projekt som gjordes som en del av forskningsarbetet "mot ett konstmusikens utvidgade fält" vid Högskolan för scen och musik, hösten 2010. Projektet handlade om att i arbetet med kammarmusik i stråkkvartett tänka på ett alternativt sätt vad gäller interpretation, ensemblespel, sceniskt framförande och repetitionsteknik. Texten handlar om min upplevelse kring projektets arbete och vilka konsekvenser det medförde och hur det påverkade mig som musiker och människa.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll.

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen..

Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya stil som bro?t fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

En novellsamling med korta noveller..

Syftet med denna undersökning är att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att därigenom bidra till en fördjupad förståelse av verket. Min huvudsakliga metod är en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förståelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker även den biografiska, kulturella och sociala kontext där verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förståelse av verkets struktur och faktur är betydelsefull för att förtjänstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktärsmässigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stämdubbling kan inte underskattas.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.