Syftet med min uppsats är att jag vill påminna om människans egen förgänglighet. Jag vill upplysa att allting lever under samma princip. Förgängligheten finns i allt, att allting är underständig förändring och att det bara är en fråga om olika lång tid innan allt försvinner. Jag vill att människan ska bli mer påmind om att allt och alla, människor, naturen, och alla ting lever undersamma principer och på så sätt inte är särskilt skilda från varandra.Jag vill påvisa hur förgängligheten har analyserats och analyseras, samt ge en inblick i vad förgänglighetsteori handlar om. Förgängligheten har flitigt avbildats inom konsten.Jag kommer undersöka varför två betydelsefulla konstnärer har arbetat med förgängligheten och jämföraderas tolkningar.

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ?svenska? och det ?genuina?. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ?i sin samtid? och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

AbstraktSamverkan mellan polis, ambulans och räddningstjänst är många gånger en förutsättning för att få till ett lyckat arbete på olycksplatser eftersom de ofta arbetar tillsammans, eller åtminstone i närheten av varandra, i sådana situationer. Tilliten är föränderlig, situationsbunden och syns inte alltid mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur tilliten mellan blåljusmyndigheterna ser ut i relation till samarbete och samverkan. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter från polisen, ambulansen och räddningstjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån narrativ analys med ett symboliskt perspektiv där symbolerna representerar hur respondenterna talar om, och förstår, tillit och samverkan.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några nyanlända elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefär tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlända inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes åtta halvstrukturerade intervjuer på några olika gymnasieskolor, med språkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder väldigt mycket för dem och att de ser ljust på framtiden.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa vilken påverkan sociala medier har på en grupp aktiva individer och hur de tror att andra påverkas i förhållande till hälsosamma inlägg. Vi ser även på effekterna som uppkommer när individen möts av den hälsosamma livsstilen på sociala medier.Studien baseras på kvalitativ metod och tolv semistrukturerade samtalsintervjuer med fysiskt aktiva individer som använder sig av plattformerna Facebook och Instagram. Analysen  baseras på Konsumtionens modetåg och Symboliskt kapital. Vi har även använt oss avtredjepersonseffekten.Resultatet av uppsatsen visar att intervjupersonerna till stor del är påverkad av hälsosamma bilder genom sociala medier trots att de är medvetna om att en bättre bild av individen framförts. Vi såg att sändare samt innehåll var stora faktorer till hur informanterna mottog information och ansåg sig påverkas.      .

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nå den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nå den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av..