Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Symbolisk konsumtion - Sida 4 av 81

Börsen och konsumtionen : En studie över hur aktiemarknaden påverkarden svenska konsumtionen

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån.

Kundvalsmodellen : En ökad valfrihet, men på vilka villkor?

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion.

Ekologisk konsumtion : Endast för övertygade?

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska konsumtion så kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att på bästa sätt lyckas nå långsiktig överlevnad med just ekologi som grund.Problem: Vilka faktorer är viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gällande ekologiska varor, för att nå långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera och utvärdera konsumentbeteende med avseende på ekologisk konsumtion. Metod: Undersökningen är kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att användas. Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv Teorier: Mervärdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, värdekedja och värdestjärna.Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats.Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad på involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda tråd.Resultat: Författarna menar att det är involveringsgraden till ekologi, om den är hög, som är avgörande för konsumtion av ekologiska varor.

Marknadsföringsmixen inom ekologiska konsumtion : En kvantitativ studie

Syfte: Marknaden för ekologiska produkter har expanderat men försäljningsutvecklingen ökar långsamt. Konsumenternas köp av ekologiska produkter påverkas av många olika faktorer. Syftet med denna studie är att undersöka marknadsföringsmixens påverkan på konsumenternas köp av ekologiska produkter. Metod: En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning. Det empiriska materialet som samlades in via enkäter analyserades via statistik programmet SPSS. Resultat & slutsats: Konsumenters ekonomiska situation kan begränsa köpet av ekologiska produkter eftersom produkterna tenderar att ha högre priser än de konventionella. Men det är inte endast priset som är den avgörande faktorn utan även utbudet, tillgängligheten samt konsumenternas kunskaper om ekologisk produktion kan påverka köpet.

Modeintresserad och miljömedveten - en möjlig kombination?

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall.Konsumtion av mode är ett exempel på konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas.

Singular serial

Projektet handlar om formgivning och konsumtion, om hur mycket vi förbrukar (varför) och om produkternas livslängd.Våra produkter är kanske mer miljövänliga nu än för ett par decennier sedan, men vi köper fler. På en kort tid har vårt sätt att konsumera ändrats oerhört.En förutsättning för vår konsumtion är att både material och arbetskraft är billigt, vilket är ohållbart i ett längre perspektiv.Materialen blir dyrare ju mindre som finns kvar, arbetskraften är bara billig så länge landet den finns i är fattigt.Som formgivare kan man känna en problematik i att formge "en sak till".I examensarbetet vill jag ta ställning till detta och leta efter lösningar.Hur vill jag arbeta som formgivare?.

Etisk konsumtion ? image eller omtanke om vår framtid?

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Varumärkesrelationer -en studie av Self-Concepts olika dimensioners betydelse

Syftet med uppsatsen är att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumärken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden är passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer där respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att använda oss av är teorier kring relationen mellan individ och varumärke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumärkesteori.

Framtidens konsumtion- en studie av attityder till ekologiska varor hos framtidens konsument

Vi ämnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lågt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har ställt oss följande frågeställningar: Har framtidens konsument högt eller lågt intresse för ekologiska livsmedel? Vad är orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel är konsumenter mottagliga? Våra resultat visar att framtidens konsument har lågt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror på bristande kommunikation från butiker och samhället ut till konsumenterna. Andra orsaker är att livsmedel ofta konsumeras vanemässigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument är mottagliga argument bland annat, mer information, påverkan på lokal nivå genom ekologisk konsumtion och ekologipoäng när man handlar ekologiskt..

"Är vi fattiga mamma?" : - En kvalitativ studie om att vara förälder till den materiella generationen.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

ETT SÄTT ATT TA HAND OM SJÄLVET I MYCKENHETENS TID : En socialpsykologisk studie om bildskapande och autonomi

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.

Konsumtion i den tredje åldern

In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others.

Socialt Spelande : Etik och moral i onlinespel utifrån spelarnas egna upplevelser

I ett samhälle där datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den här studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella världen via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fått redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgår dagligen. Med hjälp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om två olika kulturer.

Reflektionen i skyltfönstret : En kvalitativ studie om hur unga vuxna påverkas av ett konsumistiskt samhälle

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

"Gnällforum" eller "bollplank"? En utvärdering av reflektionsgrupperna på socionomutbildningen.

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->