Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus på humankapital, i sex företag. Vidare ämnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn på humankapital. Metod: Vi har använt oss av ett induktivt arbetssätt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi använt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

Förändringar är vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nå målen är förändring av organisationskulturen. Dessa är svåra att genomföra eftersom omedvetna antaganden måste synliggöras och ifrågasättas samt förändringen i sig är tidskrävande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt symbolisk interaktionism sker då överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförändring belysas däribland symbolbegreppet.

Det Intellektuella kapitalet (IC) är en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsområdet och består av ett företags human- och strukturkapital, även kallat immateriella tillgångar. Genombrottet kring IC kom 1995 då Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gången i världen redovisade IC som ett tillägg i sin årsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nås ut till samhället via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill säga en relativt övergående innovation. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmän svensk press.

Syftet med denna studie är att undersöka om riskkapitalbolagen på den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvärvar och om den är bestående på längre sikt, det vill säga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvärvats av riskkapitalbolag mellan åren 1990 till 2002. Samtliga har studerats självständigt med hjälp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital och har även jämförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmåttet räntabilitet på totalt kapital visar endast en signifikant förbättring då hänsyn inte tas till branschen under den tid då företaget ägs av riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbättras dock signifikant både med och utan bransch.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur behandlare upplever, tänker och berättar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad påverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?Vår undersökning gäller både behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid på särskilt anvisad plats och eller med ett särskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis när man diskar eller åker bil, där man som personal inte har ett annat syfte än att interagera och relatera. För att få fram de anställdas upplevelser av detta så har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har använt symbolisk interaktionism som teori för analysen då det är interaktion mellan människor vi fokuserar på, med fokus på behandlaren.Vi har funnit att det inte går att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig då man blir genomskådad om man följer en mall och inte är sig själv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som består i en plan att skapa förändring hos ungdomarna.Något som visade sig vara väldigt betydelsefullt för samtalet är i vilket rum det utspelar sig.

Bakgrund & Problem: Redovisningen av leasingavtal har länge varit ett diskuterat ämne inom redovisningen. För att hantera problemen med den nuvarande standarden har IASB i samarbete med FASB publicerat ett förslag till en ny leasingstandard. Huvudpoängen i förslaget är att kapitalisera samtliga leasingavtal i ett försök att uppnå en förbättrad jämförbarhet mellan företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i redovisningen av hotellkoncerner som ett resultat av de nya leasingförslaget. Detta görs genom att kartlägga hur nyckeltalen räntabilitet på totalt- och sysselsatt kapital, räntabilitet påeget kapital, soliditet, skuldsättningsgrad och kapitalomsättningshastighet från hotellkoncerner kommer att påverkas av det nya förslaget.Metod: Den metod som används utgår från den finansiella databasen Datastream och undersöker de finansiella rapporterna för 36 företag i hotellbranschen. Företagens framtida operationella minimileaseavgifter nuvärdesberäknas och företagets poster i balansräkningen justera enligt denna summa.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.          Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

Syftet med min uppsats är att hitta värderingar om meningsskapandet kring det akademiska och det yrkesverksamma livet sett från de som studerar på universitet och de som inte gör det och istället är arbetande utan studier. Jag vill se hur dessa framställningar uttrycks hos fyra stycken intervjupersoner, genom att analysera deras tal. Min empiri tolkas med hjälp av hermeneutik för att se hur informanterna tillskriver mening till att studera och till att arbeta. För att analysera detta har jag i första hand tagit hjälp av George Simmels teori om utbyte, som är en föregångare till symbolisk interaktionism, och även en studie av Tim Hallett som diskuterar symbolisk makt. Vidare har jag också valt att ta hjälp av Zygmunt Baumans ?Det individualiserade samhället?, för att sätta interaktionen i dagens förändliga kontext.Vad jag hittar är att samtliga intervjupersonerna har en ambition att förverkliga sig själva genom arbete.

Företagens kapitalstruktur är den mix av eget kapital och skulder som återfinns i den högra sidan av balansräkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsättningsgraden, det vill säga förhållandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som säger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det är dock omdiskuterat vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkät undersöka ett antal faktorer som kunde tänkas påverka företagens finansiering.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg.

I rapporten utreds villkoren för personlig navigering på en aktuell mobilplattform (iPhone 4). I kapital 3 redogörs för geometriska, topologiska och probabilistiska metoder för map-matching. I kapital 4 diskuteras kvalitetsmått för map-matchingalgoritmer. Implementerade algoritmer beskrivs ingående i kapitel 6 och en kombinerad GPS/DR-metod presenteras. Att positionera en gående person i ett digitalt gångvägnät i stadsmiljö givet enbart en smarttelefon med icke-differentierad GPS och ett antal lågkostnads MEMS- sensorer är väsentligt svårare än att positionera en bil som kör på en väg.

En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett..