I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Detta examensarbete är ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebär att jagfilmar en lärares interaktion med sina elever och därefter i ett videoverk, med hjälp av en skådespelarerekonstruerar lärarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebär ställt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lärare som är upprymd av känslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns där).Utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jämföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvärldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlärarens lektionsarbete tar bort en förutsättning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har därför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektivpå klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lärarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lärarens rörelsemönster, blickar ellerförhållningssätt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task.The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction.The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän.Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut..

Syftet: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag på sinFacebooksida arbetar med värde, interaktion och teknik för attstärka de sociala banden och därmed relationerna till sina kunder.Metod: Metoden för denna uppsats är kvalitativ med en ansats avdeduktivt slag. Data samlades in genom semistruktureradeintervjuer med utvalda företag som har en Facebooksida.Slutsats: Företag arbetar idag till viss del med värde, interaktion och teknikutifrån vad teorin rekommenderar. Det finns inom alla tre områdenbåde likheter och skillnader mellan verklighet och teori. Denundersökta modellen syftar till att stärka relationerna men det råderdelade åsikter från de undersökta företagen huruvida de uppleveratt relationerna har stärkts genom deras närvaro på Facebook..

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Sekretessbelagd.

Uppsalas studentnationer grundades på 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i främjandet avstudenternas välbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. Särskilt fokus istudien ligger på de så kallade sittningarna ? middagar med mat, dryck, sång och tal. Sittningarna ären del av nationslivet som är särskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som äger rum på sittningarna.

Specialarbete, SSA136, 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på leken. Våra frågor är: Hur kan leken se ut när fritidspedagogen är med i leken? Hur förändras leken när fritidspedagogen går ur leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats synliggöra våra respondenters berättelser och tankar och då främst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrån en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass där vi valde att fokusera på deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nätanvändandet. Uppsatsens centrala tema är: ungdomarnas användning av Internet, nätbehov, sociala relationer och utanförskap, näthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid där snabb utveckling och högt tempo styr våra liv och när produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram är det lätt att tappa fotfästet och förlora sig i en stor värld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvärlden. Kanske finner ungdomarna ett ännu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lättåtkomlig värld till andras inre via Internet? Som så mycket annat gäller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron på gott och ont.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans läroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment på de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen väcktes då den har en lång och stark tradition bakom sig. Det blir då intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nära samman med inflytande som belyses starkt av förskolans läroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den är en grundläggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebär att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.