SammanfattningMitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett alkoholmissbruk påverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhållande där mannen missbrukar. När en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen är hur ett medberoende påverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen är kvalitativ och den bygger på intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som är behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag använder mig av är symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Slutsatsen är att medberoendet utifrån mina respondenter varierar från ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som är den främsta orsaken till ett medberoende är hur den medberoende ändrar sitt beteende.

Nätmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom området talar för ett problem som främst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nätmobbning. Studien jämförde även högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien använde sig av kvalitativ metod där fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.

Syfte: Att intervjua ungdomar som under åren 2001-2006 någon gång varit placerade iinstitutionsvård för att se om insatsen lett till en positiv förändring i den unges livssituation. Vi villäven undersöka hur ungdomarna upplevde tiden på institution.Frågeställningar: Hur såg den unges livssituation ut innan placeringen? Hur upplevde den ungevården på institutionen? Hur ser den unges livssituation ut idag?Metod: Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på halv-strukturerade intervjuer med sex stycken ungdomar.Teori: Vi har valt symbolisk interaktionism och stämplingsteori som teoretisk utgångspunkt.Symbolisk interaktionism förklarar hur en människa formas genom interaktion (samspel) och kommunikation med andra. Stämplingsteorin är en av de viktigaste idéerna inom symboliskinteraktionism. Den är ett sätt att tillämpa det symboliskt interaktionistiska tänkandet på ?avvikandebeteende?.Huvudresultat: Vårt material har visat att de flesta av våra informanter uppger att de är nöjda med sin tid på institution och att den har lett till en positiv förändring i deras livssituation.Uppseendeväckande är att de flesta av våra informanter inte är nöjda med hur socialtjänsten har agerat i samband med placeringen.

Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Studien med titeln Aspergers Syndrom ? En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför: ? Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat? ? Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft? ? Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet? ? Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet? ? Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden? ? Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall? Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit.

SammanfattningHuvuddelen av denna uppsats beskriver hur några anställda vårdgivare i en svensk kommun upplever sitt arbete med dementa brukare och deras aggressioner. Undersökningen bygger på nio djupintervjuer med vårdpersonal som arbetar inom demensvården. Studiens fokus ligger på att utforska hur vårdgivare reagerar på och påverkas av hot och våld från vårdtagare samt vilka strategier vårdgivaren väljer för att förhindra hot- och våldssituationer.Uppsatsens teoretiska grund är symbolisk interaktionism och empati. Anledningen till detta val är mitt stora intresse att studera hur samspelet mellan vårdgivaren och vårdtagaren ser ut. Från symbolisk interaktionism har jag bl.a.

Uppsatsen handlar om sex- och kärleksberoende. Efter att ha gått på en gästföreläsning med SLAA (Sex & Love Anonymous Addicts) bestämde sig författarna till uppsatsen att de ville veta mer. De två centrala frågeställningarna är. 1. Hur framställs en person med sex- och kärleksberoende i litteraturen? 2.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att byggaupp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokusstår det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hurintrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren äranställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så goddager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryckmed hjälp av olika taktiker.

Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig flicka och fokus låg på genusaspekten.

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning.Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier.

Enligt svensk lag har förskoleanställda en obligatorisk skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots detta uteblir många anmälningar även när misstanke finns. Syftet med denna studie är främst att undersöka och öka förståelsen för vilka faktorer förskoleanställda själva anser påverka deras beslut att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Vidare undersöks hur väl förskoleanställdas tankemönster kring barn som far illa samt deras egen roll i "anmälningsprocessen" överensstämmer med de överlevnadsstrategier som definierats av Dr. Kari Killén.Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som arbetade på samma förskola.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav ställer spelare på ledare? - Vilka krav ställer ledare på spelare? - Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande.