Sökresultat:
56110 Uppsatser om Syftet med läxor - Sida 58 av 3741
Att styra och stÀlla med den interna kommunikationen, Àr det nÄgon mening? : ? En studie pÄ FörsÀkringskassan
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur medarbetare förhÄller sig till de mallar och styrdokument som ska anvÀndas för den interna kommunikationen och hur de i sin tur uppfattar att det pÄverkar organisationens image..
(O)vetenskap i dagens gymnasieskola? : En kvalitativ studie om elevers och lÀrares syn pÄ naturvetenskap.
Syftet med denna uppsats Àr undersöka elevers och lÀrares syn pÄ vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat fem elever och fyra lÀrare.Elever anser att det Àr viktigt att veta vad vetenskap Àr och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap Àven utanför skolans dörrar. Anledningen till att det Àr obligatoriskt att lÀsa naturkunskap pÄ gymnasiet Àr att eleverna skall fÄ ett vetenskapligt synsÀtt. Med hjÀlp av lÀraren skall eleverna kunna inhÀmta den kunskap som behövs för att fÄ rÀtt uppfattning gÀllande vetenskapsbegreppet. Enligt bÄde elever och lÀrare sÄ tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.
Personers upplevelser av att leva med Amyotrophic lateral sclerosis (ALS): En litteraturstudie
Att leva med Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) innebÀr stora förÀndringar, dÀr livskvaliteteten i det dagliga livet kan pÄverkas pÄ olika sÀtt. ALS Àr en obotlig sjukdom som pÄverkar de motoriska neuronen, det vill sÀga nervcellerna i ryggmÀrgen, mÀrgen och hjÀrnbarken. Detta leder till att kroppens funktioner successivt försÀmras, vilket kan skapa bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med studien var att genom litteraturstudier fÄ mer kunskap kring personers upplevelser av att leva med ALS. Vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.
FrÄgan om muntlig förhandling i migrationsdomstol
Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.
Graffiti för folket
Graffiti kanske Àr en av vÄr tids mest uppmÀrksammade uttryckssÀtt. MÀngder av texter har skrivits om kulturen ? mÄnga gÄnger i media. Ofta med ett angreppssÀtt som behandlar ekonomiska, sociala, juridiska eller kulturella aspekter inom graffitikulturen. Syftet med denna forskning har dock inte varit att spinna vidare pÄ nÄgot utav dessa aspekter, utan istÀllet hitta en ny egen forskning.
ArbetstillfredsstÀllelse : En studie om arbetstillfredsstÀllelse pÄ ett privat assistansbolag
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sjÀlvskattad arbetstillfredsstÀllelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans frÄn arbetet samt arbetsbelastning. Syftet Àr Àven att se om resultatet pÄverkas av Älder, kön och anstÀllningstid. Studien Àr genomförd pÄ ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsomrÄde har sin utgÄngspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nÀmnda variablerna har stor pÄverkan pÄ den totala arbetstillfredsstÀllelsen. Populationen i denna studie Àr personliga assistenter och urvalet bestÄr av 53 assistenter.
FrÀmmandegöring i teori och praktik : En semiotisk studie av olika kulturella texter
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppet frÀmmandegöring kan anvÀndas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillÀmpning i skolans bildundervisning. Syftet Àr ocksÄ att med hjÀlp av resultatet gestalta ett eget konstnÀrligt verk dÀr frÀmmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte Àr Àven att pröva hur frÀmmandegöring kan anvÀndas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger pÄ en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell bestÄendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter anvÀnder sig av frÀmmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmÄga att gÄ in i varandra.
Vilka orsaker och problem pÄverkar anvÀndningen av datalager i en verksamhet?
Datalager Àr ett relativt nytt fenomen som det diskuteras mycket kring. Grundtanke med datalager Àr att samla all data som genereras inom företaget vilket analyseras senare med hjÀlp av olika verktyg. Trots mÄnga positiva utsagor om datalager finns det dock stora risker med införande av datalager. En av de vanligaste Àr att anvÀndandet av datalager inte alls sker i den grad som man har rÀknat med frÄn början och att det finns hög grad av missnöje/osÀkerhet bland anvÀndarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka flertal företag och organisationer för att ta reda pÄ orsaker och problem som pÄverkar anvÀndning av datalager För att uppnÄ syftet har vi genomfört fyra fallstudier.
CFD-simulering av flöde i inloppstub och spiral
I detta arbete har CFD tillÀmpats för att simulera flödet i ett vattenkraftverk. CFD Àr en numerisk berÀkningsmetod för simulering av strömningsprocesser. Flödet i ett vattenkraftverk Àr turbulent och icke- stationÀrt, vilket gör simuleringarna till en utmanande uppgift. Syftet var att simulera flödet genom inloppstuben och spiralen i en modell av Hölleforsens turbin. För undersöka hur simuleringarna bör utformas, var syftet ocksÄ att simulera ett testfall med turbulent rörströmning.
Leker lika bÀst? : En studie om Àldre hbt personers syn pÄ ett hbt anpassat seniorboende
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
LÀrarens perspektiv pÄ historieundervisning och historiemedvetande i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund
Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur det interkulturella perspektivet kan anvÀndas i historieundervisningen. Vidare Àr syftet att fördjupa frÄgestÀllningen till att ocksÄ omfatta hur historieundervisning kan utformas sÄ att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som samtliga undervisar i historia i Ärskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berÀtta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk hÀndelse verklig och konkret för alla eleverna.
"Det Àr viktigt att lÀra sig att lÀsa, alla kan inte det"
Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.
Text och melodi: LÄtskrivande och textbearbetning utifrÄn utvalda textliga förlagor
Att skriva musik har alltid varit nÄgot som varit viktigt för mig, jag har dock ofta problem med att skriva texter till lÄtarna jag skapat. Jag funderade över hur jag via mitt examensarbete skulle kunna utvecklas inom detta omrÄde och fick idén att skriva lÄtar utifrÄn givna texter. Syftet med detta arbete var att undersöka om jag via detta tillvÀgagÄngssÀtt skulle kunna utveckla mitt konstnÀrskap som lÄtskrivare. Jag ville Àven undersöka hur jag som lÄtskrivare upplever att denna metod pÄverkar den konstnÀrliga processen. Vidare funderade jag över i vilken utstrÀckning texterna behövde bearbetas innan de kunde anvÀndas som lÄttexter och hur det musikaliska skapandet pÄverkades av texternas innehÄll.
OrdförrÄd genom sociala samspel : En sprÄksociologisk undersökning
Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-        Hur undervisas elever i lÀsning-        Hur undervisas elever i skrivning-        Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.
Att frÀmja en god skönlitterÀr lÀsförstÄelse pÄ gymnasiet : LÀrares undervisningsmetoder och elevers uppfattning om deras litteraturundervisning
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..