Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ?svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning?.

De senaste decennierna har präglats av omfattande strukturella förändringar av flertalet monopol marknader. Dessa strukturella förändringar benämns vanligen som avregleringar. Denna studie fokuserar på dessa marknader med inriktning på vilka faktorer som påverkar dessa marknaders effektivitet. Syftet med studien har varit tvådelat där det första syftet var att utifrån ekonomisk teori identifiera faktorer som har betydelse för uppkomsten av väl fungerande konkurrensmarknader. Det andra syftet var att bedöma dessa kriteriers relevans genom att jämföra dessa mot en avreglerad marknad samt bedöma lämpligheten av att avreglera en i dagsläget icke- konkurrensutsatt marknad.

Forskningen har visat att dyslexi är en sjukdom som tyder på specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan upptäckas redan i tidig ålder och måste bearbetas med olika arbetsmetoder. I studien förklarar jag vad dyslexi är och tar bland annat upp olika metoder och arbetssätt som pedagoger kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos elever. Jag har utgått utifrån svensk- och engelsk forskning kring dyslexi och läs-och skrivsvårigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever i tidigt ålder utifrån några pedagogers perspektiv. Syftet är även att undersöka vad det finns för olika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. Vidare var syftet också att undersöka sjuksköterskors kunskap om trycksårsprevention. Datainsamlingen gjordes via databasen Elin och Chinal där 23 artiklar valdes ut för granskning, Resultatet visade att många som använder sig av riskbedömningsskalor inte riktigt vet hur de ska använda sig av dessa instrument och att de också har en bristande utbildning gällande trycksårsprevention. Studien visade också att många sjuksköterskor litade på sin egen kompetens och det var lika säkert att använda sig av erfarenhet som att använda sig av riskbedömningsinstrument..

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet. ? Vad är syftet med läxor? ? Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna? ? Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor? ? Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevernas läsvanor på fritiden samt om det har någon påverkan på deras attityd till skolämnen. Syftet var också att belysa hur lärare kan öka läslusten hos eleverna som inte läser på sin fritid. Metoden som jag använde mig av var enkätundersökning som gjordes med elever och sammanställning av frågeformulär från två lärare på en mellanstadie skola. Min slutsats av detta arbete är att man måste fånga upp barnens läslust redan när barnen är små och ständigt arbeta med att hitta nya vinklar för att deras läslust inte ska försvinna..

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka, beskriva och jämföra två olika språkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjälp av frågeställningarna; hur yttrar sig språkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med språkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, är vår förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns språkliga utveckling och lyfta fram två olika traditioner inom läsinlärning. Idag finns det huvudsakligen två traditioner inom barns läsinlärning. Whole language traditionen och Phonics traditionen.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och ämnesplaner. För att uppnå syftet gjordes en institutionsanalys där skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i två gymnasiala kurs- och ämnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och ämnesplaner hänger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som användes i analysen av kurs- och ämnesplanerna var ideologisk textanalys där fokus låg på att ringa in ideologiskt färgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och ämnesplaner är byråkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som är delaktiga vilket leder till att kurs- och ämnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskap kring investeringsbedömning av gruvprojekt och dess komplexitet samt främja diskussionen på vetenskaplig nivå kring ämnet. För att uppnå syftet tillämpas ett kvalitativt angreppssätt i form av kvalitativa intervjuer med sju gruvföretag. Slutsatsen av studien är att DCF-metoderna är de mest använda investeringsbedömningsmetoderna för gruvprojekt. Dessa kompletteras oftast med känslighets- och scenarioanalys för att ta hänsyn till risk. Metoden reala optioner tillämpas under mycket begränsade former..

Syftet med detta examensarbete har varit att förstå hur pedagoger arbetar språkutvecklande. I anledning därav har jag studerat undervisningen i två olika förberedelseklasser. Syftet har också varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin språkutveckling och vem som gör denna värdering. Datainsamlingsmetoden jag har använt mig av i mitt examensarbete är kvalitativ i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag har intervjuat genomför undervisningen på ett likartat sätt, men styrs i sitt val av helt olika grunder för att eleverna som har annat modersmål än svenska ska få bästa språkutvecklande inlärning..

Regler om skattelättnad för utländska arbetstagare med hög kompetens infördes i Sverige första gången 1985 och 2001 reformerades och utvidgades reglerna. Från att endast gälla forskare kan nu även experter och nyckelpersoner med specialistkunskap eller företagsledandeställning tillämpa reglerna. Syftet med reglerna var att locka arbetskraft inom forskning och produktutveckling till Sverige för att bidra till att ny kunskap och teknologi kommer svensk ekonomi till del. Forskarskattenämnden är även fortsättningsvis de som beslutar om skattelättnader men nu finns även möjlighet att överklaga nämndens beslut.Den kortfattade lagtexten ger ytterst lite ledning om vilka som ska kunna beviljas skattelättnader. I praxis har domstolen valt att döma utifrån syftet med reglerna och har varit restriktiv i att utöka reglernas tillämpningsområde.

Syftet med den är undersökningen har varit att skapa en förståelse för att kunna förklara de problem som uppstår vid en lagerflytt mellan produktion och distribution inom ett affärssystem. För att kunna uppnå syftet identifierades de teorier som skulle komma att behövas. Teorierna jämfördes med en nulägesbeskrivning på företaget för att se hur det fungerade i affärssystemet. Analyseringen utav teorierna och nuläget bidrog till att påpeka var problem kunde uppstå eller om de redan fanns inom systemet. Tack vare den analyserade informationen kunde slutligen slutsatser om rekommendationer påpekas för hur problemen skulle kunna motverkas, om inte motarbetas..